.JPG)
NEW YORK Igår gjorde jag oväntat och med kort varsel debut som rättegångsreporter på United States District Court, sal 20 C med vidunderlig utsikt över Manhattan!
Jag tillbringade dagen på åhörarplats i sällskap med några amerikanska och svenska reporterkolleger, två representanter för det snart nedlagda generalkonsulatet (regeringsbeslut väntas imorgon onsdag!) varav en biträdande generalkonsul och en praktikant, en person från Charta 2008, fyra muslimer som inte ville berätta varför de var där när vi frågade, en f d dokusåpastjärna och allehanda personer som kan ha varit juriststudenter eller representanter för olika organisationer – oklart isåfall vilka. Mot slutet av dagen var vi bara ett tiotal personer kvar.
Eftersom jag inte följt fallet så noga tidigare var det en smula omtumlande att hamna mitt i slutpläderingarna. Men intressant! Jag har befunnit mig på enstaka rättegångar tidigare, men då har det handlat om småbrott som behandlats vid Södra Roslags eller Solna tingsrätt – för många år sedan, och då som inslag i olika utbildningar (journalistik, samhällskunskap). Aldrig tidigare i USA, och aldrig tidigare i skarpt läge (=för att skriva om det).
Min imponerande kollega Daniel Alling har för Sveriges Radios räkning suttit med på terrorrättegången varje dag! Det är otroligt, för det har varit många och långa dagar, och han har förstås otroligt mycket att göra ändå med bevakning av amerikansk politik och ekonomi för en lång rad radioprogram. Läs hans blogg, om bland annat rättegången, här.
Dagens för mig roligaste ögonblick var när jag stod vid en telefonkiosk och talade med Stockholm. Telefonen var belägen utanför toaletterna. Pötsligt knallade en av de två försvarsadvokaterna förbi och in där. Och en minut senare gick en av de två åklagarna in på samma mugg.
De hade just haft varsin dramatisk slutplädering, om bristande bevisläge hit och terrordåd och sammansvärjning dit – så det var komiskt att tänka sig att de plötsligt stod där vid pissoaren tillsammans.
Finns det någon som läser detta som är duktig på amerikansk processrätt? Jag funderar på en sak. Nu är det så att juryn, bestående av 12 stycken lekmän, ska avgöra skuldfrågan i vardera 11 åtalspunkter. Och när de gjort det ska domaren, i de fall den åtalade anses skyldig, avgöra påföljden.
Men visst borde det vara rimligare att det vore tvärtom – att juridiskt skolade personer prövar åtal–bevisföring–vittnens trovärdighet etc, och så skulle lekmännen kunna säga sitt om lämpligt straff? Jag förstår helt enkelt inte riktigt uppdelningen, men inser att den vilar på god rättsfilosofisk, historisk och juridisk grund.
Utveckla gärna, den som kan (jag sitter och skriver som en galning, och kan inte surfa runt efter svaren själv – just nu)!
/Gunilla
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Åh, vad jag blir avundsjuk.
ReplyDeleteMen varför, tror du, var Heidi Ershult där?
Kunde du inte förklätt dig lite snabbt och smitit in till pissoaren, ställt dig bredvid dem, simulerat och tjyvlyssnat?
ReplyDeleteJag har säkert suttit av ett 30-tal rättegångar i USA, mest brottmål. Jag kan trots det inte svara ssk exakt på frågan vilka juridiska och filosofiska skäl det är som gör att det är den icke juridiskt skolade juryn som avgör skuldfrågan och domaren som sätter straffnivån.
Jag gissar att det har något med att det folkliga inflytandet skall kunna påverka den tredje statsmakten inom de ramar och begränsningar som domaren alltid ger juryn inför dess överläggning. Domaren ger ju ganska klara instruktioner för deras deliberation.
Det riktigt intressanta är emellertid de få tillfällen det hänt att juryn enhälligt har överträtt instruktionerna, ex vis mot alla juridiska regler ex vis frikänner. Enkelt uttryckt: det lär ha hänt att juryn har skitit i domarens instruktioner och agerat stick i stäv med dessa.
Här har du en någorlunda vettig förklaring från Wikipedia. Jag har klipp ut följande:
ReplyDelete"Pros and consIn countries where jury trials are common, juries are often seen as an important check against state power. Other common assertions about the benefits of trial by jury is that it provides a means of interjecting community norms and values into judicial proceedings and that it legitimizes the law by providing opportunities for citizens to validate criminal statutes in their application to specific trials. Alexis de Tocqueville also claimed that jury trials educate citizens about self-government. Many also believe that a jury is likely to provide a more sympathetic hearing, or a fairer one, to a party who is not part of the government – or other establishment interest – than would representatives of the state."Länk
http://en.wikipedia.org/wiki/Jury_trial
Tack för bra info, Stefan! En kollega till mig förklarade det på samma sätt idag: att en åtalad helt enkelt inte ska dömas av staten, utan av sina gelikar.
ReplyDeleteGissa om jag hade velat sitta med under jurysammanträdet idag... De satt i ett rum alldeles intill rättssalen, förstås med dörren väldigt stängd. Ibland hördes muntra skratt därifrån, Ganska bisarrt eftersom de, insåg vi senare, samtidigt kom fram till att den åtalade var skyldig på alla punkter, och alltså kan bli frihetsberövad resten av livet.
Per,
Jag tror inte -- jag vet! Figure it out.
Ha, ha! Så det hade inte varit lika intressant att följa med åklagaren till pissoaren? Som att sitta med i juryöverläggnignen alltså?
ReplyDeleteJag gissar att det har med Filip och Fredrik och göra.
ReplyDeleteI USA ska man dömas av sina "peers". I Sverige har vi 70-åriga, politiskt tillsatta, nämndemän. I många fall har de en väldigt knarrig syn på gällande rätt och gällande värderingar (- gå klädd så på lokal, hade hon druckit sprit, sa du? Usch..)..
ReplyDeleteOm jag blev åtalad skulle jag helst bli det i Sverige dock :)
Även i Sverige avgöra man skuldfrågan först och sedan påföljden.
ReplyDeleteAtt man i ett jurysystem låter juryn bedöma skuldfrågan, dvs vad som är bevisat och vad som inte är det, är nog delvis därför att det är en komplicerad bedömningsfråga i det enskilda fallet. Påföljden däremot ska ju vara likvärdig för likvärdiga brott - och det kanske blir mer likformigt om juristdomaren får styra det?
En annan sak är att man i ett jurysystem låter juristdomaren styra över vilken bevisning som ska tillåtas och inte (legal bevisprövning). Då är det kanske rimligt att det är juryn som bedömer vad det är som är bevisat eller inte bevisat?
Heidi är väl flickvän till Expressens korre i NY?
ReplyDeleteJapp, stämmer!
ReplyDeleteJag ska fråga om hon har lust att gästblogga här. Det hände nämligen en komisk sak i rättssalen som jag hoppas att hon skulle vilja berätta om (själv såg jag den inte).
Juryn antas vara mer oberoende av domaren och mindre lättkorrumperad.
ReplyDeleteSedan har man väl ansett att det inte är lika viktigt om en skyldig person får rätt straff som om en person fälls överhuvudtaget och därför låter domaren fastställa straffet. Även om det också förekommer att juryn bestämmer straffet.