NEW YORK Iran-aktivism i all ära – men låt mig ändå påminna om Burma. Jag ska skriva mer om det här när jag hinner.
/Gunilla
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
I am an independent, traveling freelance journalist with New York and Stockholm as my bases. I write about politics, human rights, business, culture, environment, food – and whatever other news and news feature stories I can pitch. This is my diary. /Gunilla Kinn (All texts and pictures protected under Swedish copyright laws.)
Stöd i all ära men vad
ReplyDeletevill Burmas opposition
rent politiskt?
Det får vi sällan/aldrig
höra nåt om.
Det kanske inte alls är
en demokratisk politik.
Dessa frågor har jag
generellt tex om Iran.
Stödja oppositionen låter
så bra men vad vill dom?
Det kanske inte är nåt
mer demokratiskt...
Jag kan Iran för dåligt för att kunna svara dig på detta -- har tyvärr inte haft tid att följa Iran så väl som jag skulle önska den senaste veckan. Mousavi vs Ahmedinejad har ju beskrivts som ett val mellan pest och kolera, så på sätt och vis har du rätt. Men någon annan kan säkert svara bättre.
ReplyDeleteBurma är jag lite bättre uppdaterad på just nu. Och det enkla svaret är förstås att när man lever i en militärdiktatur så handlar det inte så mycket om politisk inriktning och sakfrågor, utan just om att avskaffa diktaturen och införa demokrati.
Så här uttrycker burmesiska exil-socialdemokrater det, enligt en text hos Palme Center:
"Vi skulle vilja arbeta mer med ideologiska frågor och sakpolitik. Burma är ett av världens fattigaste länder och vi behöver verkligen en klok politik för utveckling och social rättvisa. Människor är framförallt fattiga på grund av militärens vanstyre och korruption. Burma är som en gammal bananrepublik – skillnaden är att det är generalerna som plundrar sitt eget land och inte något stort företag. Vi arbetar en del med att förbereda vår politik i ett demokratiskt Burma och har tagit en del intryck av våra diskussioner med svenska och andra europeiska socialdemokrater. Särskilt när det gäller jämställdheten där ni kommit mycket långt i Sverige. Men vår främsta prioritet är att stödja massrörelsen för demokrati inne i landet."
http://tinyurl.com/p7ep2y
Nu verkar demokratiaktivisternas främsta krav vara att Aung San Sui Kyi (som vann det senaste fria valet i Burma) ska befrias från sin husarrest. Hon representerar ett annat parti, liberala National League for Democracy.
Eftersom militärdiktaturen tänkt hålla val nästa år kommer det att hända grejer i Burma.
Under förtryck enas ofta oppositionella krafter i en demokratirörelse som kan handla om t ex fria val/att militärdiktaturen ska avgå. Problemet är förstås att rörelsen blir mer splittrad i ett senare skede och har svårt att styra. Det beror bland annat på att så mycket är förstört under åren av diktatur.
Visst kan det finns länder där kritiken mot de härskande kommer från odemokratiska krafter, som t ex tar makten genom en militärkupp. Men i Burma handlade det om studenter och buddhistiska munkar som ledde fredliga protester (oroligheterna började med att militärstyret avskaffade subventioner på bränsle vilket ledde till prishöjningar).
OBS! Ovanstånde verkligen skrivet i all hast och utan att jag vare sig tänkte efter eller läste igenom ordentligt. Vore intressant att utveckla detta nå'n gång... Hösten 2000 läste jag en kurs om demokratiseringsprocesser i Asien, ska kolla i kurslitteraturen om det står något intressant om Burma. Men jag återkommer nog med mer info om gårdagens samkväm. Det var otroligt intressant. Och viktigt.
ReplyDeleteBra Gunilla, det slog mig också igår att händelseutvecklingen kring Iran (framförallt) och Nordkorea riskerar att helt tränga ut Burma, rättegången mot Suu Kyi och risken för att hon döms till fängelse i god tid inför valet. Just nu är ju Iran det som dominerar fullständigt, klart att det är brännande men vi kan inte kosta på oss lyxen att bara tänka på ett land i taget.
ReplyDeleteMagnus,
ReplyDeleteJag återkommer om Burma -- både på kort och lång sikt!
Alltså både genom att blogga om det evenemang vi var på igår kväll, och genom nya journalistiska uppslag i höst.
Nä, jag är inte på väg till Burma....fast skulle väldigt gärna vilja åka dit, förstås.
Igår träffade jag demokratiaktivister från såväl 1988 som 2007 års uppror.