.JPG)
Det var väldigt fina och personliga tal; Brooke Shields och Paris Katherine Jacksons allra mest berörande liksom Steviw Wonder hymn. Passande att så många svarta och en hel del gospel dominerade programmet, trots allt var det the black community som stöttade Michael Jackson all the way through.
In i det sista hoppades jag på att Michelle Obama, eller åtminstone någon annan representant för Vita huset, skulle dyka upp, men förgäves... (Dock talade Sheila Jackson Lee, för representanthusets svarta ledamöter, och Al Sharpton – för att inte tala om att Nelson Mandela skickat ett telegram från Sydafrika.)
Och så kunde ju syskonen ha tagit av sig de svarta solglasögonen åtminstone någon gång, och man hade gärna sett föräldrarna på scenen på slutet. Dock: helheten var att det blev ett fint och värdigt arrangemang.
Tyvärr kan jag inte lova att den tillfälliga besattheten för min del upphört i och med detta.
Jonas Gardell jämför Michael Jackson med Oscar Wilde i denna Expressentext. OK, Oscar Wilde + Wolfgang Amadeus Mozart så är jag med.
Kristin Lundell i SvD: Hysteriskt in i det sista
New York Times låter fyra skribenter spekulera på temat What's Driving Michael Jackson Mania?
San Francisco Chronicle diskuterar ifall manin är över nu: Michael Jackson's last time in the spotlight.
Slates TV-krönikör konstaterar att evenemanget var oväntat värdigt, och passande: Michael Jackson's tasteful farewell. Utdrag:
Uppdatering I: Äsch, jag tar tillbaka det där med kistan. Det var bra att den var med! Det var trots allt inte vilken musikföreställning som helst.Yet—disappointing cynics and reassuring fans of human decency—the tone was congruent with what you'd expect for the funeral of a church deacon in St. Louis. It was perfectly sober, considering the supernormal circumstances. Yes, the pallbearers wore sequined gloves to carry a gilded casket. Sure, the featured images of the deceased included a few Christlike poses. But an incomparable showbiz career deserves a commensurately big finish. Anything less would have been inappropriate.
It was a pop event in a gospel key, w
ith the soul songs springing from the gut rather than the hips, some Presley Pentecostalism in its blues, some Hollywood in its interpretation of the black-church tradition.
Uppdatering II: The Suns bild av alltsammans finns här. Citat:
AEG, Kentucky Fried Chicken, The Staples Center and Brooke Shields' career all received priceless PR adrenaline injections.
And a world record was broken for the most people wearing sunglasses indoors.
(– – –)The memorial was missing producer QUINCY JONES, the one honourable character capable of giving "The Earl Spencer" speech.
It took the sickly events at Jacko's memorial service for my disappointment to kick in that the King of Pop never had his chance to take a glorious final curtain call in London.
/Gunilla
Varför är alltid geniala konstnärer så offantligt mycket mer betydelsefulla när de somnat in?
ReplyDeletePersonligen tror jag att Michael Jackson var homosexuell och aldrig fick leva det liv han önskade utan tvingades som den kassako han var, låtsats stå för en livstil som han avskydde.
Han var nog bland den ensammaste varelsen med kändisstatus. Älskad av alla men inte av en enda.
När jag hörde att hans favorit melodi var Charlie Chaplins Smile, kunde jag nästan se honom framför mig. Ensam, rädd och vilse.
Michaels lyckligaste stunder var nog inte med hans familj utan när han fick stå på scenen, som han ägde.
Ja, visst var det värdigt och mycket intressant att se (jag såg inte hela). Mer tårkramande än de flesta tv-sända minneshögtider jag har sett, men det kändes ändå rätt.
ReplyDeleteBBC World hade en mycket intressant intervju igår med Lamont Dozier, där skönt stilfulla Zeynab Bedawi ställde inträngande frågor om framgångens pris och om vem eller vad som kunnat rädda Michael. Dozier medgav underförstått att det var orimligt at begära att MJ vid 50 skulle kunna showz och dansa som vid 25 men påminde om att trycket fanns inne i Michael själv också:; "He had been taught to be competitive, to give it his best...When you see that kind of drive, how can you protect a man from himself?" Tyvärr kan man inte se det återuppspelat i iPlay utanför England - om man inte har en VPN-maskering alltså (vilket jag inte har).
Ramona,
ReplyDeleteJag håller med dig om allt utom det där med att Michael Jackson var homosexuell. Det är möjligt att han var det, men jag tror att begrepp som bisexuell, queer eller asexuell passar honom mycket bättre.
Men vi vet ju inte riktigt...!
(Förutom alla spekulationer om fruar och dejter och unga pojkar vi hört om i åratal har det på sistone dykt upp påståenden både om hemliga unga "gay lovers" och en ännu hemligare flickvän.)
Eller jo, queer-begreppet är som gjort för Michael Jackson.
Han anklagades ju för övrigt av Alexander Bard i gårdagens TV4 Nyhetsmorgon för att vara smygbög och för att inte ha stått på barrikaderna i kampen mot hiv/aids under 80-talet. Det är ju riktigt att han inte utnyttjade sin makt som artist politiskt i vare sig ras- eller könsfrågor – men det är orättvist att påstå att han inte engagerade sig.
På denna sajt för aidsupplysning kan man läsa:
"His history of compassion and contribution to HIV and AIDS causes made him a true friend of the HIV community. Along with Elton John, he aligned himself with the AIDS community and supported the likes of AIDS sufferer Ryan White. He helped raise HIV and AIDS awareness, bringing it to the forefront during a time when people seemed not to care. The HIV community has much to thank Michael Jackson for; his support and compassion will be missed."
Magnus,
Tack för tipset - intervjun kanske dyker upp på YouTube? Tyvärr finns klippet inte bland BBC:s vanliga Michael Jackson-klipp.
Michael Jackson var exempelvis med på Ryan Whites begravning:
ReplyDeletehttp://en.wikipedia.org/wiki/Ryan_White
Hälsa Alexander Bard, den som talar med honom... Han lyfte fram Elton John som ideal, men i texten om Ryan White nämns John och Jackson i samma andemening. (Det är möjligt att Elton John var mer av en aidsaktivist på det stora hela.)
Hm, jag skrev fel ovan. Det skulle inte stå "asexuell" (ett epitet många använt om Michael Jackson och som jag inte håller med om) utan "autosexell".
ReplyDelete