Lika lön för lika arbete?

NEW YORK Det låter inte riktigt klokt att inte ens vår förment småföretagarvänliga regering inte har ett vettigt system för att ersätta småföretagare för förlorad arbetsinkomst. Jo, jag vet att de förväntar sig att särskilt kvinnliga näringsidkare tar gratisuppdrag som regeringens ambassadörer, så det kanske ligger i linje med det. Isobel Hadley-Kamptz berättar om det pris hon får betala – svett och tårar – för att jobba med informationspolitik i olika sammanhang:

"...sedan blir jag inbjuden till regeringskonferenser där våra frågor ska behandlas och då plötsligt förväntas jag inte bara lägga två-tre dagar plus inläsning utan måste också betala resor och uppehälle själv. Följaktligen av helt privata pengar. Jag vet att vi kämpar mot mångmiljonlobbyister, men måste det bli exakt så uppenbart att politiken bestäms av den som har råd? Det påminner om den regeringsdelegation jag sitter i där systemet med ersättning för förlorad arbetsinkomst inte kan hantera egna företagare och där jag alltså förväntas arbeta i stort sett gratis medan de övriga delegaterna får ersättning för de höga löner de annars skulle ha kvitterat ut på sina vanliga jobb."

Läs hela inlägget: En liten serie om finansiell desperation, del XVV

Ett tips i all välmening till alla regeringsdelegationer, seminariearrangörer, tidningsredaktioner och universitet: anlitar ni frilansar för att hålla föredrag, bidra med expertis, skriva utredningar eller liknande bör ni helt enkelt betala dem gängse arvoden.

Vad frilansskribenter som Isobel bör ha som minimum-arvode, för att det ska motsvara en heltidslön på motsvarande anställning, kan ni läsa på Svenska Journalistförbundets hemsida.

/Gunilla