.JPG)
"Varför blir så många i den politiska eliten så b-nödiga av SD egentligen? Jag fattar det inte? De har en paradfråga – integrationspolitiken, som lyckas attrahera en ganska begränsad del av väljaropinionen. Resten av befolkningen och politiska partierna delar inte de åsikterna. Så varför skulle SD:s extremt radikala idéer få något som helst genomslag?Jonas Lundqvist kommenterar på Johan Ingerös blogg.
Det finns ju andra partier som driver frågor på tvärs med resten av befolkningen, till exempel vänsterns förslag om förstatligande av bankväsendet, men det är ju ingen som tror att den typen av idéer kommer att få något genomslag. Men av någon anledning har man fått för sig att blotta existensen av SD i riksdagen skulle solka ner dess anseende och göra Sverige till ett nytt Danmark. Varför skulle det göra det? 95% av befolkningen delar inte SD:s åsikter om invandring. Varför skulle SD få något att säga till om i just den fråga där ingen annan delar deras åsikt? Jag fattar det inte."
/Gunilla
Jag tror att han missar distinktionen mellan att identifiera sig med ett parti och att dela en del av dess profilerande åsikter. Många svenskar känner närmast instinktiv sympati för en del av miljöpartiets positioner - EU-skepsis, naturskydd, oro över oljeberoendet, "landsbygden ska leva" etc - trots att de knappast skulle kunna tänka sig att rösta på mp. Men identifierar man sig öppet med den tribala, dryga nationalism som SD står för - genom att rösta in dem i riksdagen - så är det en annan femma. Främlingshatet kommer på köpet.
ReplyDeleteJag menar nog att med SD i riksdagen (särskilt om de hamnar i en vågmästarposition) så passerar man en gräns till ett mera brutalt och småskuret politiskt klimat, precis som med DFP i Danmark. De har vridit hela synen på nation, integration och samhälle in i ett unket hörn och de flesta andra har mer eller mindre tvingats följa med. Det är klart att Pia Kjaersgaarsd och kompani inte var den enda orsaken men de var rätt avgörande, särskilt deras retorik.