Fax och andra mackapärer bortskänkes

STOCKHOLM Jag har idag rensat lite på vinden. Där stod och står en hel del apparater, som jag hade på mitt kontor på Birger Jarlsgatan (och dessförinnan Baggensgatan) innan jag drog till New York. Jag hade aldrig trott att jag skulle bli kvar så länge i denna långpendlartillvaro, men nu inser jag att mackapärerna börjat få väl många år på nacken – och kanske aldrig mer kommer till vettig användning. I alla fall inte hos mig.

Därför undrar jag om någon är intresserad av att ta över dem. Gratis mot avhämtning (i Gamla stan). Det gäller:

• en fax, Canon Multipass 10 – se fotot ovan

• en gammal stereo med radio, kassettband och skivspelare samt högtalare – Hitachi (köptes begagnad 1991...).

• en Canon Bubble Jet-skrivare

• en liten Finlux TV (inte det minsta platt)

• en påse med diverse telefonjack, modem och sladdar

Jag har ingen aning om ifall grejerna funkar, och har tyvärr inte tid/ork/lust att försöka få igång dem. Jag kan tänka mig att det mesta av ovanstående funkar, men inte allt. Den som vill ha det får ta det på egen risk.

Eventuellt dyker en svart Macintosh Performa med tangentbord upp i bortskänkningslistan också en vacker dag, men den måste jag nog tömma på filer först. (Tänk, när jag lämnade den i Stockholm sommaren 2000 trodde jag aldrig att jag i tio år enbart skulle använda min bärbara.)

Den som är intresserad av någon av dessa grejer kan maila mig på: gak62@columbia.edu.

Om ingen hör av sig: finns det månne någon organisation i Stockholm som tar hand om den här typen av bättre begagnade grejer och fixar i ordning dem? Jag antar att det inte direkt lönar sig. Men det vore synd att låta grejerna bara gå till vanlig materialåtervinning (vilket jag förstås ska göra om ingen vill ha dem).

Vore jag i New York i helgen skulle jag uppsöka Tekserve som ordnar elsopeinsamling tillsammans med Lower Ecology Center.

Och så kommer jag apropå allt detta att tänka på den fantastiska datorpryl-loppmarknaden som de allra nördnördigaste studenterna på MIT brukar ordna, och dit en av dem tog mig för drygt tio år sedan. Oj!

/Gunilla