.JPG)
Wow, åtminstone en glad nyhet! New York Times rapporterar att det lär bli ett trådlöst wifi-nätverk i Central Park. För mig, som brukar använda wifi i bland annat Bryant Park och i Union Square, och har saknat det i Central Park, är detta en synnerligen viktig nyhet. Nu väntar jag bara på samma utveckling i ... Kungsträdgården.
/Gunilla
P S Tidningar som i fjol tackade nej till ett reportage om Philadelphias och San Franciscos satsning på trådlösa stadsnätverk: SvD Näringsliv, Internetworld, Ny teknik och säkert någon mer som jag glömt bort.
Uppdatering: Ha, nu kollade jag mina gamla mail, och jag hade frågat IDG:s Computer Sweden också. Den redaktören tyckte jag var för dyr i drift, när jag skrev att SJF:s frilansrekommendation vore ett bra riktmärke – och tackade nej på grund av detta. Så komiskt. (Ett evigt frilansdilemma är huruvida en tidning i det läget tycker sig kunna göra jobbet själva istället.)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Intressant! Men vissa tackar väl ändå ja? Hur ser ration ut? är det 1 av tio jobb som köps?
ReplyDeletemvh
Aaron
Hej Aaron,
ReplyDeleteHmmm...visst tackar många redaktioner ja! Men inte till just denna idé...
I fjol skrev de redaktörer jag kontaktade att det var "intressant", men att de *tyvärr* inte hade någon inköpsbudget till förfogande (eller, i fallet SvD, att de själva tänkt skriva något liknande, vilket jag inte vet om de gjorde).
Nu kanske tiden är mogen för att lansera det hela igen. "Central Park" kanske är det buzzword som saknats! För visst är ämnet – stadsnätverk, hur de kan användas och vem som ska bekosta dem – i allra högsta grad relevant även i Sverige.
Vad gäller din fråga i stort: Jag har aldrig fört statistik på hur många idéer jag lyckats sälja in, fastän jag nog borde (ur något slags företagsekonomiskt effektivitetsperspektiv).
Dessutom är jag inte så bra som jag borde på att följa upp, genom att ringa/skriva/maila och tjata – vilket oftast beror på nya idéer som pockar på att säljas in (eller nå'n resa jag drar iväg på). Och på att jag på något sätt, säkert ofta felaktigt, tror att redaktörerna är ointresserade när de inte genast svarar...
Helt klart är att jag genererar ganska många idéer (en av anledningarna till att redaktioner bör anlita frilansar är just att få tillgång till ett idéflöde utifrån, från journalister med lite andra tentakler än de har själva) och att det bara är en bråkdel av mina förslag som resulterar i något. Och att det är helt normalt! Det är bara om man inser detta, och inte låter sig slås ned av alla tack-men-nej-tack som obönhörligen kommer, som man kan överleva som frilans. Tror jag.
Tja, "en av tio" kanske inte är någon alldeles dum gissning, och jag tror att detta anses vara helt normalt för försäljning av saker och ting i allmänhet också.
Sedan är det lyckligtvis så att redaktörerna kläcker en del idéer också. Det har hänt mig många gånger att de då kontaktat just mig för att genomföra dem – just för att de vet vad jag kan och är intresserad av, och att jag överhuvudtaget finns, just för att jag skickat dem så många förslagsmail!