.JPG)
Jag tror det gick mindre än en minut från att jag läste inlägget till att jag var inne på Internetbanken, fast besluten att betala! Kan nästan inte komma på någon annan bloggare jag så förbehållslöst skulle skicka en så pass rejäl summa pengar till. Gåvan ska givetvis inte ses som ett politiskt stöd, utan ett publicistiskt. "Från en fri skribent till en annan", skrev jag som meddelande.
För det vore på flera vis en olycka om Dick Erixon skulle sluta blogga. Nej, det får inte hända. Vem ska till exempel då attackera oss svenska USA-baserade journalister så entusiastiskt? Sällan har jag varit så uppiggad som i mitten av november, då jag fick anledning att skriva detta.
Jag hoppas verkligen att Erixon fortsätter, för debattens skull, och förstår ungefär hur ledsen och frustrerad han känner sig över att inte ha kunnat få annan finansiering. Mer om detta här, där han sorgligt nog tvingas konstatera:
Som framgår är jag frustrerad över de höga murar som reses så fort man går utanför redan upptrampad mark i svensk samhällsdebatt. Att vara sökande och nyfiken är en belastning. Bara om man gör som alla andra är man acceptabel. Det gör mig både förbannad och ledsen. Och här är makthavare som kallar sig liberaler eller kapitalister inte ett dugg bättre än socialister./Gunilla
Men vad är egentligen det sorgliga? Vi är väl många som vill ägna tid åt sådant som inte går att sälja?
ReplyDeleteMen bra att Dick försöker sälja sig, han kanske kunde klippa ihop en del av sina drapor till en bok?
Jag har också svårt att se sorgen. Samhällsdebatt utan han Josefsson betalar jag gärna för men bloggande har väl i stort setts som något man gör privat och därmed obetalt?
ReplyDeleteJag var/är förvånad över att dagstidningarnas journalister på tidningarnas nätbilagor numera bloggar på, vad jag antar, är arbetstid. Jag undrar varför. För mig är det inte bloggande.
Visst kan man önska att det fanns mer ekonomiskt stöd. Men det ingick faktiskt i paketet när man började blogga att det inte gjorde/gör det, så att gnälla i efterhand är just det, gnäll i efterhand. Men så har jag själv ytterst blygsamma besökssiffror. Jag skriver för att jag vill och sådär.
Som Leffe påpekar, det finns fler och fler bloggare som får bokkontrakt nuförtiden. Han kanske kan få ett kan coskå.
Leif och Jessika,
ReplyDeleteJag tycker era invändningar är underliga, och återkommer med fler kommentarer om det – eller med ett eget inlägg.
Tillsvidare vill jag bara säga att jag tycker ni förminskar Dick Erixon, genom att antyda att han kanske kan få ihop till ett bokkontrakt med sina "drapor". Tycker det låter nedlåtande. Om ni inte visste det så har han redan medverkat i ett ganska stort antal böcker, rapporter och antologier. Jag har inte ens bläddrat i en enda av dem, än mindre läst, men kolla här:
http://www.erixon.com och klicka på "böcker & rapporter" (längst ner).
För alla som eventuellt befarar att jag gått och blivit Erixon-kramare, sök här i bloggen på "Erixon Watch" (olika inlägg i höstas).
Nej, det är inte menat att vara nedlåtande. Och jag tycker verkligen att han och många andra i bloggvärlden förtjänar bra mycket mer uppmärksamhet än vad de får. I många fall har de bra mycket mer pålästa och informativa inlägg än tidningarnas nätbilagor.
ReplyDeleteSka vi kalla bloggning som medium nydanande?
Vi kan väl slå fast att det finns bloggar, bloggar och bloggar som i varierande utsträckning har en ambition med sitt bloggande. Jag lägger min egen i en av de senare kategorierna. Jag har ingen avsikt att förändra världen och jag beundrar Erixon för hans ambitionsnivå, nivån på efterforskningarna etc. Det gäller inte bara hans blogg utan många andra. Jag skulle aldrig orka det själv. Jag har ju blivit förvånad när jag har fått höra exakt hur taffligt en del tidningar betalar frilansskribenter. Jag trodde att det var bra mycket mer.
Blogg som medium är ändå fritt. Friare än vad Erixon önskar. Det betalar som sagt inte hyran. Ingen betalar honom oavsett hur genomtänkta och ambitiös hans blogg är. Jag har bidragit till en online encyclopedi för orkidéer vars innehavare bodde i New Orleans via PayPal när Katrina snodde backupservern. Varför? Jo, jag är orkidéfreak. Så, i samma anda, för att upprätthålla det fria ordet och hålla debatten levande i ett livligt medium som bloggar är/har blivit så är/vore det klokt om man ger det ekonomiskt stöd. Men hur? Och vilka? Och varför?
Utan att förringa den insats Erixon gör med sina inlägg, sina bidrag i böcker (jag har läst flera av hans vårdrapporter) etc., men bloggar i sin ursprungsform är som wikipedia eller mozilla firefox. Kanske gör jag ett logiskt felsteg som betraktar det som det fortfarande. Man kan inte blogga och utgå från att det ska betala hyran hur mycket man nu kan vilja det.
Är mina synpunkter underliga? Kanske. Men att blogga under något sorts hot om att får jag inte pengar så minsann... tycker jag också är underligt.
Jag menade inte heller att vara nedlåtande, även om Dick är lite för ensidig och vinklad för att verkligen passa min smak så gillar jag honom och vad han skriver.
ReplyDeleteMen jag funderar på om det verkligen är rätt sätt att bara be läsare att betala sådär, jag tror inte på affärsmodellen och jag tror att Dick skulle kunna försörja sig på skrivande - samtidigt som han sänkte sin frekvens i bloggen. Typ.
Svar till Leffe och Jessika:
ReplyDeletehttp://gunillasdagbok.blogspot.com/2007/05/donationsekonomi-la-dick.html.