NEW YORK Det finns förstås en och annan amerikan som också köpt en examen från bluffuniversitet – även på regeringsnivå. Läs mer här.
Bara på försvarsdepartementet fanns för några år sedan över 200 personer med bluffexamina från så kallade diploma mills! Jag hittade några exempel hos Wikipedia, som berättar om "Hamilton University" i Wisconsin (numera Bahamas) där bland andra en högt uppsatt chef på Department of Homeland Security och en VD på Cessna "studerat" och "fått" examina.
De kan inte ha haft det alltför svettigt. Enligt Wikipedia var kravet för att få en examen att svara på några frågor och skriva en uppsats à cirka sju sidor.
DHS-chefen fick avgå från sin post. Det kommer Littorin också att tvingas göra. Sorry.
/Gunilla
18 June 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Varför tror du att Littorin kommer att få avgå på grund av detta?
ReplyDeleteDet är ju inte direkt så att han fått sitt jobb på falska meriter, vilket väl var fallet med tjänstemannen på DHS som fick gå?
Inte en chans att han får avgå på detta. Noll chans. :)
Tja, jag saknar kanske politisk fingertoppskänsla..?
ReplyDeleteStämmer att Littorins case skiljer sig från DHS-chefens. Hon krävde av sina medarbetare att de skulle tilltala henne "Doctor...", och eftersom hon var allmänt inkompetent retade det dem till vansinne tills en av dem kollade upp hennes "doktorsexamen" (och de andra två examina som hon köpt samma år)..!
Nä, det verkar ju som att han lyckas spinna det rätt bra. TT gjorde en intervju med Littorin, där han lyckas få det till att "whatever", ungefär.
Jag tycker ändå att det är synnerligen anmärkningsvärt och grund för avgång att stoltsera med en köpt examen när man ansvarar för regeringens arbetsmarknadspolitik – i en regering som ska stävja just fusk, samt rent allmänt stå för ordning och reda och en stärkt skola. Höll på att svimma när jag såg Reinfeldts kommentar.
Men jag tror inte det sista är sagt i denna fråga. Leif Pagrotsky har redan uttalat sig; snart kommer rimligen lite akademiska tungviktare eller en debattartikel från Högskoleverket eller nå't.
Det behöver dock inte drabba Littorin. Han verkar ha fina teflonkvaliteter!
Jag tror faktiskt att han är en hygglig prick, med rent mjöl i påsen, som inte haft för avsikt att vilseföra någon. Han kan mycket väl ha följt någon sorts distansundervisning, skrivit en uppsats och fått ett papper på det.
ReplyDeleteKöpt är väl i någon mån varje examen som kostat kursavgifter?
Han överlever om han bara låter bli att ljuga, tror jag.
Självklart är Littorin hygglig prick, det är väl just precis det han är och säkert klarat sig fint på i sin karriär (snarare än skumma diplom)!
ReplyDeleteJag tvivlar inte alls på att han "följt någon sorts distansundervisning", "skrivit en uppsats" och "fått ett papper på det". Men jag låter det stå inom citationstecken...
Visst är alla examina som haft en avgift köpta – men poängen med de företag som säljer de papper som t ex Högskoleverkets rapport talar om är ju att avgiften nästan är det _enda_ krav de ställer på studenterna. Säkert fick Littorin skicka in lite brevkursuppgifter. Men jag har mycket svårt att tro att de hade en omfattning som han kan ha trott motsvarade en normal, amerikansk MBA-examen. Han tyckte säkert att det var en kul grej att man kunde få ett MBA-papper så enkelt och har kanske liksom glömt att plocka bort det från CV:t.
Betänk att han när han gjorde detta jobbade på en byrå som sysslade med strategisk kommunikation i New Yorks business-liv, och att han var över 30 år fyllda. Visst kan han ha varit aningslös och godtrogen, eller så kan Fairfax University ha varit flera snäpp seriösare då än den förefaller vara nu. Men hur rimligt är det?!
Att han kan klara sig fint med att pudla/inte ljuga håller jag med om, ifall inget nytt avslöjande kommer. Själv håller jag på och drar i ett här, men vi får se hur det går med det...
Du kan ha rätt i hur hemskt det här är, men det som får mig att fortsätta tjata (utöver att jag är väldigt ensam om det, vilket är en drivkraft i sig. Drevet har inte alltid rätt men drevet har sällan kraft att ifrågasätta var gränsen för rimligheten i drevandet bör gå...), det är att hela det här MBA-träsket är väldigt löst i kanterna. Det är vanligen höga avgifter, det är vanligen måttliga krav på prestationer av studenterna, och det handlar mer om att få en examen (och möjligen ett breddat kontaktnät bland sina likar) än kunskaper.
ReplyDeleteDet akademiska värdet i väldigt många MBA-examina uppfattar jag som lågt. Det är någon sorts mellanform för individer som inte har tid/lust att verkligen fördjupa sig teoretiskt.
Vad har detta med Littorin att göra, då? Det sätter hans eventuella "fusk" i ett annat ljus, tycker jag. Jag skulle ha varit fly förbannad om han menade sig ha en doktorsgrad eller en fil. kand., master eller Bachelors degree - men just en MBA är i sig något ganska löst i konturerna och inte värd ett endaste dugg i sig utan måste kollas upp väldigt noga för att meritvärderas.
Ser fram emot att få läsa det du skriver dock.
Såg på annat håll att du ska skriva om Sudan och FN. Ën bra vinkel där är kanske att också skriva om AU eller varför inte visa afrikanska länders deltagande och beteende i FN-insatser (för att göra en Zaremba i förväg...)
Leffe,
ReplyDeleteTja, det är alltid bra med motdrev..! Och visst har du rätt i att en MBA-examen är extremt luddig till sin karaktär.
Jag är medveten om att MBA-utbildningarnas existensberättigande i första hand är nätverkande. Samt att utbildningen är yrkesanpassad snarare än akademisk/forskningsförberedande.
Alla som har en MBA, från Harvard Business School eller annorstädes, har ett egenintresse av att tala om hur tuff och kvalificerad utbildningen var, inklusive jag (även om min examen heter MIA, det är lite samma upplägg).
Skrev några rader om MBA som nätverksplattform i en av mina MBA-texter i tidningen Civilekonomen här (tips! viss Kosovo-vinkel...) men kanske inte så kritiskt och mycket som jag borde. Och så skriver jag dessvärre mest om elituniversiteten. (Civilekonomen har dock skrivit om faran med rena skojarutbildningar tidigare.)
Tycker ändå att det inger bristande förtroende att sätta en "Fairfax University"-examen högst upp på sin meritlista om man är arbetsmarknadsminister. Om det nu inte är så att institutionen höll betydligt högre kvalitet 1997 än vad den ger intryck av nu... Tillåt mig tvivla, de har ju inte ens några uttalade program på sin hemsida. Och en politiker är faktiskt i förtroendebranschen.
Nu såg jag och i och för sig när ministern bläddrade i sin Kreabrapport på SVT:s Aktuellt, och det var ju i alla fall en lunta och ingen sjusidorsuppsats!
Annars tycker jag väl ungefär som ledarskribenten Sanna Neyman – det där var väl himla onödigt gjort, typ. (Och jag har också minglat med Littorin och tyckte också han verkade vara en himla trevlig person.)
Nix, jag ska inte skriva om Sudan och FN vad jag vet. Det var vad jag skulle vilja skriva om, tyvärr sällan samma sak!
Fin idé att skriva om afrikanska länder och deras deltagande i AU; men oj, så orealistiskt... Vågar inte tänka på vad försäkringarna skulle kosta för ett sådant fältarbete! Eller hur många redaktioner man skulle få kontakta och hur ointresserade de skulle vara.
Tänkt på att Maciej Zaremba höll på i sex månader med sin granskning av Unmikistan – på av Dagens Nyheter betald arbetstid. Finns nästan ingen annan i Sverige som har sådana arbetsvillkor.
Men visst vore det möjligt att ge sig attan på att genomföra ett sådant intressant journalistiskt projekt ändå... Jag blir dock trött bara av tanken på att försöka sälja in det – är så van vid att gå tiotusentals kronor back på alla ambitiösa reportageresor redan som det är, och då är de ändå ganska korta... Man får välja att sponsra redaktionerna med sin tid och sitt risktagande för att göra en sådan grej, om det är ett ämne/material som man brinner för.
Fortsätt dock gärna komma med sådana här idéer – de är väldigt bra och inspirerande!
Jo, sedan håller jag med bl a Stig Björn Ljunggren om att det intressanta nu inte är hur Sven Otto Littorin ser på sin examen. Utan ifall regeringen verkligen står bakom det som Reinfeldt sade idag – som kan tolkas som att människor själv ska få "uppfatta" vad deras utbildningar varit bra för...
ReplyDeleteLeffe,
ReplyDeleteJag gömmer nedanstående i kommentarfältet och hoppas att ingen redaktör (eller konkurrent, om sådana finns) hittar den här...
En Sudanidé jag hade häromveckan presenterades då så här:
Sudan och Sverige
Carl Bildt skriver på sin blogg:
Diskussioner med FN i New York om olika möjligheter för den fredsbevarande insatsen i Darfur och bl a Sveriges bidrag. Det är möjligt att det kommer att inriktas på den större s k hybridstyrkan i stället för det mindre men mer närliggande s k stödpaketet.
Är det någon som bevakar detta? Det finns intressanta saker att reda ut, skulle jag tro, om spelet i säkerhetsrådet.
Denna vecka har som kanske framgått en deal gjorts mellan FN och AU om hur den s k hybridstyrkan ska ledas, och nästa vecka kommer frågan att fortsätta manglas i både Khartoum och New York; då åker också säkerhetsrådsländernas ambassadörer till Västafrika + Sudan på studieresa. Kanske skulle jag kunna få information från DPKO-folk om vad de hoppas få ut av Sveriges (och Norges) deltagande?! Kanske skulle Jan Egeland vara den mest intressanta intervjupersonen den dagen ett avtal (Sverige/Norge–DPKO) föreligger?!
...men tyvärr har jag inte fått någon respons. Ännu, vill säga!