Vackra munkar mot fula diktatorer

NEW YORK Inte för att låta genomcynisk, men det stämmer verkligen som Vassa Eggen skriver: händelserna i Burma är perfekta som mediestory.
Räkna med att det kommer att författas uppsatser om detta i sinom tid – till exempel av någon av Alexa Robertsons studenter i statsvetenskap. (Själv har jag en ofärdig c-uppsats om mänskliga rättigheter i Kina och samtidskonstscenen i Peking som jag så gärna skulle vilja låta Alexa få se bli klar någon gång!)

Burma-händelserna har f ö verkligen allt: vackra munkar mot fula diktatorer, en fredlig marsch mot stark armé, folkets fattigdom mot pärlbeströdda generaldöttrar.

Olle Lidbom/Vassa Eggen

Burma har verkligen allt i dramatik och estetik. Och när det började bli tjatigt med munkar så dök nunnorna upp i söndags. Och de var ju om än vackrare än munkarna. Det är en skam för världens länder att förtrycket har fått fortgå så länge.

Vassa Eggen-kommentatorn Jonas Mosskin

Jag frågade igår Carl Bildt varför världssamfundet inte reagerat mer tidigare mot diverse förtryck i Burma. För det har ju knappast rått brist på kunskap om detta, trots att landet varit så slutet. Han noterade så klokt att det har ju världssamfundet förvisso gjort (han hade senast gjort något uttalande i augusti, sade han), men medierna har inte varit särskilt intresserade... Don't get me started på temat medier och humanitära kriser.

/Gunilla