Badrummet är nu också på g

NEW YORK Min fina lägenhet går från klarhet till klarhet. Dels ser den nu ut som ett blivande konstgalleri med sina nymålade, vita väggar, dels kom just ännu en trevlig hantverkare hit – denna gång för att ställa diagnos på några skumma ljud i badrumsväggen som hemsökt mig en tid.

Inte vet jag varifrån han kom, men namnet Mohammed kan möjligen vara en ledtråd. Jag gissar på Pakistan.
Försöker komma på någon tidning som kan vara en avnämare för hemma hos-reportage om honom, men framför allt om Byron och Geovany, för de representerar två olika berättelser om samma sak – fast det är inte enkelt... Blev häromdagen kontaktad av en medieforskare som faktiskt blev förvånad när jag berättade att det är svårt för de flesta utlandsbaserade frilansjournalister att placera nyhetsreportage om aktuella företeelser, som om hus, mat och människor, sådant som jag gillar att göra – hey, välkommen till min värld, sade jag.

Men idag kom jag på ett lysande och aktuellt reportageuppslag om politik, mat och människor som jag verkligen borde göra genast. Dock inte i USA, utan i ett land där det kostar en del med resor, hotell och fixers/tolkar/chaufförer, så vi får väl se hur det går med detta. Och så kan det vara hyfsat svårinsålt. Fast det kanske går. Man vet aldrig.

Mötena med Mohammed, Byron och Geovany fick mig att tänka på något Marit Bergman sade i en intervju i DN På stan häromda'n: "Åk till New York, inte en jävel kan prata engelska, och det är ingen som bryr sig." På något vis har vi lyckats diskutera spackel och baktryck i varmvattensystemet utan att ha särskilt bra koll på vad detta heter på engelska någon av oss...

/Gunilla