Lambretta Club Stockholm (support)

NEW YORK När jag såg föregående inläggs fotografi på skärmen tänkte jag "Oj! Jag har ju en mutpresent på mig! Det måste jag genast bekänna!"

Sagt och gjort. Jag slet upp skjortan och tog ovanstående bild.

För drygt tio år sedan gjorde jag (och fotografen Yvonne Åsell) ett litet reportage om den då rätt nystartade Lambretta Club Stockholm. Detta apropå att Lambrettan fyllde 50 år (eller något sådant) vilket klubbmedlemmarna skulle fira med ett besök på originalfabriken i Milano (eller var de nu ligger). Det hela publicerades så småningom i Svenska Dagbladet/Näringsliv.

Jag hängde väl med Lambretta-fantasterna ett tag för att göra reportaget – minns inte vad vi gjorde, men har för mig att det var i Birkastan i Stockholm. Och Yvonne tog fina fotografier under Huvudstaleden, men om jag var med där eller ej minns jag inte?! Det måste jag väl ha varit.

Hm, dimmiga minnen som ni märker, men som jag kommer ihåg det så var det i alla fall skoj att få en inblick i en riktig community som jag inte hade haft någon aning om fanns, med allt vad därtill hör vad gäller musiksmak, klädstil etc.

Och så fick jag den här fina tröjan! På den tiden var jag nog så journalist-PK:ig (fresh out of JMK) att jag säkert protesterade en hel del mot att alls ta emot en gåva från intervjupersoner bara så där. Men lambrettisterna var så charmigt entusiastiska över att jag alls hade intresserat mig för dem, att det blev omöjligt att tacka nej till deras present.

Idén till att alls skriva om Lambrettan uppstod på något märkligt sätt för att jag först egentligen skulle skriva om vespans 50-årsjubileum, som jag hade börjat intressera mig för i samband med ett Palermobesök ..... måste alltså ha varit 1996. Men så fungerade det inte med redaktionens timing, och så blev det plötsligt dags för Lambrettans firande istället.

Den broderade skjortan har jag köpt i en mexikansk butik i East LA.

/Gunilla