.JPG)
NEW YORK Om den nya yrkesgruppen "googlare" (de som jobbar på webbredaktionerna) har jag som bekant skrivit en hel del här.
Nu tänker jag, kanske lite elakt, ge mig på ännu en webbinriktning: nämligen de som kallar sig "reportrar".
För mig är en reporter en journalist som samlar in eget material – helst men inte nödvändigtvis genom fältarbete på plats, eller per telefon, eller genom att läsa diverse källor.
Men de som gör inslagen på webb-TV kallar sig "reportrar", trots att de såvitt jag kan bedöma bara gör så kallad voice overs, det vill säga läser texten till ett inslag ihopklippt av internationella byråbilder från exempelvis Reuters.
En text de förvisso säkert själva totat ihop, och visst har det gjorts en nyhetsvärdering i sammanhanget – så jag menar inte att denna verksamhet är befriad från journalistik (även om "churnalism" verkar vara en lämpligare term i sammanhanget än "journalism").
Vad är det för fel på ord som "speaker", om man nu måste kalla sig något, eller kanske helt enkelt prepositionen "Av:". (Jag vet att SVT:s nyhetsredaktioners utrikesmedarbetare jämt gör voice overs på byråbilder, men då står det så vitt jag vet faktiskt inte "reporter" i deras namnskyltar.)
Och vad är det fel på att ha sitt namn i mindre grad (storlek på bokstäverna) än dem inslagen handlar om? Se de tre bilderna nedan.
/Gunilla
Du hade en räknare som visade att det i stort sett var omöjligt för Clinton att passera Obama i ordinarie antal mandat. Hittar inte den just nu. Men har det ändrats? Har verkligen Clinton någon chans att passera innan superdelegaterna gör sina val? Jag blir confused av nyhetsrapporterna som verkar lägga för stor tyngd i Pennsylvania-valet. Som jag uppfattat "huvudlinjen" så är det att hon är med i spelet fram till superdelegaterna tack vare Pennsylvania. Men sen måste hon övertyga dem att rösta annorlunda än delstaternas ordinarie val.
ReplyDeleteLite av "kluvna tungor" i nyhetsrapporteringen tycker jag.
/Stefan
Det är möjligt att Hillary Clinton kan passera Barack Obama – om hon tar hem typ alla röster i återstående val... Good luck.
ReplyDeleteEller, jag vet inte alls hur siffrorna ser ut – men hon måste nog upp i 75–80 procent i alla fall. Och "inte ens" i Pennsylvania fick hon ju mer än cirka 55.
Komiskt att hon lyckades komma upp _exakt_ i den segermarginal som förståsigpåarna satt upp som något slags minimum...alltså 10 procentenheter.
Visst är det så att Clinton måste ställa sitt hopp till att superdelegaterna röstar på henne. Vet inte vilka tidningar som påstått något annat, men jag förstår att man kan få intrycket att kampen är helt jämn om man bara läser rubrikerna och skummar artiklarna.
Valresultatet i Pennsylvania var en mycket tydlig Clintonseger, men om jag förstått saken rätt betydde den mer i antalet röster än i antalet superdelegater.
Nu kommer det att handla mycket om spinning, och om mikroanalyser av PA-resultatet (t ex: vad betyder det att Clinton tog 70 procent av "de vita" rösterna?).
Det kommer också att handla mycket om vem som har pengar att bränna, och Clintons kampanjorganisation måste ligga i en hel del på den punkten. De börjar återigen få ont om cash, men det är möjligt att PA-segern får somliga att lätta på plånboken.
En annan viktig grej är att se om partiets tungviktare (t ex Al Gore och John Edwards) rör sig i någon särskild riktning, t ex genom att stödja ("endorsa") någon av kandidaterna.
Och så kommer det förstås att dyka upp någon reell eller – mer troligt – fabricerad skandal som rör till all dynamik.
Komiskt att det framställts som att skillnaden var 10 %. Nu (med 99,44% av rösterna räknade) är skillnaden nere i 9,2% – alltså ej en tvåsiffrig differens. Stor skillnad!
ReplyDelete