Bryant Park under platanerna

NEW YORK Jag har skrivit många gånger om vilket fantastiskt "kontor" och vilken bra mötesplats Bryant Park är. I förra veckan råkade det bli så att jag och mina vänner från Stockholm – på lång USA-resa, och under sitt New York-besök boende på hotell i närheten av parken – hamnade där hela tiden. En av dem inspirerades till denna krönika, citat:

Bryant Park på Manhattan har blivit mitt arbetsrum varje gång jag är i New York. Denna oas mellan femte och sjätte avenyn i höjd med 42:a gatan hyser varje dag tusentals människor: flanörer, musikälskare, tai chi-utövare och lunchgäster.
På gräsplanen i mitten, omgiven av välhållna blommande rabatter, visas biofilmer på storbildsskärm under sommarkvällar. På vintrarna erbjuds skridskoåkning på en isbana. Nu står det 2 000 trädgårdsstolar och bord i smide på gräset, fria att ­använda för var och en som vill äta sin medhavda måltid från någon av de kringliggande restaurangerna.
(– – –)
Här i Bryant Park mixas fågelsången med de gula taxibilarnas tutor och ­trafikens larm – stadens vibrationer. Men under ­platanerna råder läsro.

Medan denna krönika skrevs satt jag mest och muttrade över att det trådlösa nätverket inte alls fungerade. Vilket nog var lika bra – eftersom det trots allt är roligare att titta på människor i Bryant Park och prata med sina vänner, än att som vanligt glo in i skärmen.

För övrigt kan jag meddela att det inte var bättre förr. Jämför bara dessa bilder på parken!

Nu:


1934:

OK, den bilden visade inte särskilt mycket av själva parken, men i alla fall. Framför allt ser ni hur sjätte avenyn såg ut innan tunnelbanan – som för övrigt går direkt hem till mig, B- och D-linjerna – grävdes ner i marken. Bryant Park användes under bygget som avstjälpningsplats för byggbråte och all jord eller vad det nu var som grävdes upp. Längs med parken ringlar ovan en kö människor för att få bröd eller soppa. (För säkerhets skull kanske bäst att påpeka för alla som trodde på Aftonbladet häromveckan: soppköksköer finns även idag, men det står inte fyra miljoner människor i dem.) Bilden togs 1934 av Edward Steichen och kan köpas här.

När jag surfade runt på parkens hemsida råkade jag hitta information om att de firade Carl von Linnés födelsedag där i fjol! Där står också att The Reading Room ursprungligen tillkom på 3o-talet för att hjälpa affärsmän och intellektuella som blivit arbets- och sysslolösa under depressionen.

/Gunilla