04 September 2008

Sarah gick på knock!

SOLNA Sarah Palins tal i St Paul måste jag förstås ha här på bloggen:

Oj! Vilket knock out-tal! Guldstjärnor både till talskrivaren och till talaren – perfekt på alla sätt. Hillary Clinton måste ligga hem och gråta blod och vrida sig i konvulsioner.

Mer än så tänker jag nog inte kommentera, så som det svämmar över av texter på nätet. Och eftersom jag är upptagen av flytt- och kvittobestyr (och snart lek i Hagaparken med mina brorsdöttrar) blir det inte mycket mer än så här.

En sak bara: GP:s Britt-Marie Mattsson sade flera kloka saker om Sarah Palin när hon var med i P1 Morgon – som att det inte räcker med succé, utan att hon också måste klara sig när politiken tar vid och det blir presskonferenser med kritiska frågor etc. Visst.
Men en sak fattade jag inte, och det var att Mattsson talade om att det lätt blir succé när förväntningarna är "väldigt lågt nere". Lågt ställda förväntningar? Man behöver inte ha följt lokalpolitiken i Alaska för att ha fattat att Palin är en gudabenådad talare. Det såg man ju inte minst på talet i fredags, redan där framstod hon som att hon inte gjort annat än vicepresidentkampanjat. Såg man det så hade man ganska högt ställda förväntningar. Som Palin i och för sig ändå överträffade.

Vilken valrörelse det blir! Snart dags att återvända till USA.

/Gunilla

7 comments:

  1. Jag håller med dig. Lyssnade på en del av talet i morse (därav att jag blev så betagen av Palin). Men sen så hörde jag också Matssons inlägg i P1 när jag skjutsade en av juniorerna till skolan. Reagerade över precis samma sak som Du. Vadå låga förväntningar? Ibland känns det som om jag själv är bättre insatt i sak än de som är utsända för att bevaka konventet. Dessutom, är man så populär i Achorage så är sannolikheten för att man blir populär på andra håll oerhört stor. Tror numera inte att McCain är det största hindret för Obama (som jag satsat på som vinnare i presidentvalet hitintills) utan det är Palin. Hon vinner röster varje dag känns det som. En down to earth outsider. Det gillar nog amrisarna.

    /Stefan

    ReplyDelete
  2. Lyssnar på hela talet på din länk. Det är förb-t bra! Inte ofta man får gåshud, men det finns några avsnitt där hon spelar på känslor och tar hem 10-poängare.

    Planerar du en resa till Anchorage någon gång så har jag en bra kontakt åt dig.

    /Stefan

    ReplyDelete
  3. Jag associerar till den där TV-serien på ABC, Commander in Chief med Geena Davis. Hon var en VP som fick rycka in när P'n hastigt dog. Är de inte lite lika?

    /S

    ReplyDelete
  4. Hm, har inte sett Commander in Chief...

    Anchorage vill jag förstås gärna resa till!!! Vi får se om någon är intressrad av sådant material, hmmmm...

    ReplyDelete
  5. TV-serien Commander in Chief vs. Sarah Palin skulle kunna bli en story i sig självt, ungefär som katastrofen i Harrisburg illustrerades i Kina-syndromet med Jane Fonda och Jack Lemmon.

    Förresten så var Michael Douglas med i Kina-syndromet, vilket jag noterade när jag körde en re-run av en DVD härommånaden, men de flesta har glömt att han hade en biroll i den filmen.

    /Stefan

    ReplyDelete
  6. Gillar du West Wing så gillar du antagligen också Commander in Chief, även om den senare inte är lika bra. Dock tillräckligt bra för att spendera tid på en timme eller två ibland. Fast du tittade visst inte på TV har jag för mig. Här hos mig har vi övergått till att se 14 avsnitt i stöten på nätet av whatever som är intressant den veckan. Tonåringar ser inte på TV nuförtiden.

    /S

    ReplyDelete
  7. Jag har sedan flera år tonåringsbeteende i min mediekonsumtion – är klistrad vid min dator, men har tappat vanan att se på TV och läsa vanliga böcker.

    Ser gärna på TV – men har ingen TV i New York, tyvärr. Mest av snålhet, men man klarar sig förvånansvärt bra utan.

    ReplyDelete