30 January 2009

En del reagerade mot Gömda, så gott det gick

STOCKHOLM Jag kunde inte låta bli, utan skrev ytterligare ett inlägg på Gisela Fridéns inlägg...som uppföljning till det jag skrev igår. Även inklippt nedan.
Signaturen Caroline (i Fridéns inlägg, inte Fridén själv som jag felaktigt påstod):
"Ingen reagerade på alla osannolikheter, direkta felaktigheter och paradoxer i boken. Eller ens det på grumliga budskapet."
Det stämmer ju, dessvärre – i grova drag. Men, det är trots allt ganska många som nu hävdar att de visst reagerat. De har bara inte blivit tagna på allvar, och de har saknat möjligheter att gå vidare. Storyn har inte gått att kolla, och förlagen samt författarna har avvisat alla ifrågasättanden.

Samtidigt har Mi och Levi Hjortsberg ägnat 13 år åt att hitta någon som kunde kolla historien. Helt absurt egentligen!

"For the record", jag tänker på:
– personer i Oxelösund som insett att de figurerar i boken (som Lena Larsén och Osama Awad, se TV4 Nyhetsmorgons reportage där man ser hur Piratförlaget svarade Larsén med ett avfärdande brev, 1,5 år efter att hon skrivit dit)
– svensklärar-utbildare (enligt uppgift någonstans hade en lärare på Malmö högskola reagerat på icke trovärdiga partier och skrivit till förlaget – när hon inte fick svar anade hon att det låg en hund begraven
– svensklärar-utbildare som också är litteraturvetare: Anne Heith i Umeå och Annette Årheim i Växjö har i åratal ifrågasatt böckernas budskap
– en rad litteraturkritiker och recensenter har undrar om boken verkligen kan vara "sann"

Så visst har folk reagerat. Men det har ju inte blivit någon kritisk massa. Och inte ens en tjock bok full av belägg och intervjuer – Monica Antonssons – har ju övertygat alla...

/Gunilla

11 comments:

  1. Den här var ju faktiskt lite kul ... angående bloggande och bloggbevakning ...
    http://www.svd.se/kulturnoje/serier/artikel_598903.svd

    ReplyDelete
  2. Hm, var det så kul... Kändes mer som en dokumentär skildring än en serieteckning! :-=

    ReplyDelete
  3. Tja, bloggbevakningen får sådan omfattning att man tappar kontakten med det "verkliga livet", inte arbetar så som man kanske borde osv. Det var igenkännande för min egen del. Log i alla fall när jag läste den ... men inte hilarious förstås.

    ReplyDelete
  4. Hej Gunilla
    Citatet är från min kommentar
    till Giselas artikel.
    Gör mig ingenting men kan vara förvirrande för läsaren eftersom citat inte finns i hennes artikel.
    Vill samtidigt tacka för din blogg
    som jag just upptäckt och verkligen uppskattar!
    Carolin

    ReplyDelete
  5. Oops! Genast korrigerat. Tack, själv, Carolin!

    ReplyDelete
  6. Carolin – jag gillade för övrigt din reflektion om Libanon (hos Newsmill).

    ReplyDelete
  7. Men det värsta är att det är så många som ÄNNU INTE VET och inte heller orkar veta något!!! jag skulle tro att de flesta i detta land, tyvärr.
    Varför?? jo, de har för det första inte läst LM:s böcker, och de har bara löpsidor att utgå ifrån. Det har inte blivit några löpsidor, så de tror att allt är frid och fröjd nu, när LM beklagade sig i Expressen och bad om ursäkt ifall "några hade uppfattat att allt hade hänt"...
    Suck!
    /M

    ReplyDelete
  8. jo men viktiga delar av storyn gick visst att kolla men förutsättningen är att man kan det svenska samhället och där är journalister hisnande okunniga jämfört med andra länder.
    Då hade man kollat upp hur gången är i fall som denna.
    Men nån sån kontakt togs inte.
    Därför kunde den grövsta nidbilden av Sverige i vår litteratur stå absolut oemotsagd i 13 år.
    Att beklaga att man spritt vidskepelser om sitt land är det inte mycket poäng med om man inte är på det klara att det främst är ens egna bristande kunskaper om det egna landets rättssystem som allt står och faller med.
    Dåligt utbildade journalister blir lätt offer för politiskt korrekta fantasier. Tala om hot mot demokratin.
    Om man får dra till.
    För övrigt kunde man när Gömda och Asyl publicerades se tvprogram där myndigheter hängdes ut för tvångsomhändertagande av barn
    utan minsta insikt i tågordningen där heller. Vilket bl a innebar att de politiskt ansvariga slapp undan medan enskilda tjänstemän fick stå där med skammen.
    Den politiskt korrekta vidskepelsen som var allmänt svald handlade alltid om att hänga ut myndigheterna fast det där politikerna som är ansvariga.
    I Marklundsfallet borde långt fler politiker granskas.

    ReplyDelete
  9. Manon,


    Du har helt rätt. Även om journalisterna som intervjuade "Mia" inte hade möjlighet att kontrollera just hennes uppgifter borde de givetvis ha ringt upp människor som jobbar professionellt med t ex sekretesskydd av förföljda kvinnor för en rimlighetsprövning.

    Men en genomgående tråd i böckerna är ju hur otillräckliga myndigheterna hela tiden var. Köper man det budskapet så liter man förstås inte heller på någon expert som säger att det Mia berättar förefaller helt osannolikt.

    Och har man fått i uppdrag av sin redaktör att göra en intervju med en "författare", punkt, så sätter man tydligen inte igång med research utöver det.

    Men visst är det hemskt att sådana här rövarhistorier kan slinka igenom så länge och på så bred front.

    ReplyDelete
  10. Manon: precis. Journalister idag lever ofta i ett övre medelklassgetto (även när de inte bor på Söder) och kan vara sjukt okunniga om hur det ser ut för dem som inte bor innanför tullarna och inte själva lägger upp sitt jobb och konsultar runt. Och det sysn direkt i texterna (om man har något att lägga emot dem!) För några år sen efter EU:s östutvidgning och de där fläckvisa diskussionerna om "social turism" etc gjorde flera tidningar (och även TT) ganska stort uppslaga artiklar på temat: statistiken visar att det inte har blivit någon markant ökning av ärenden hos a-kassor och socialförvaltningar från personer som kommit hit från Östeuropa (då hade det gått sex eller nio månader, en mycket kort id i det sammanhanget).

    Man kan tycka vad man vill om Göran Perssons använding av det där uttrycket och om implikationerna av EU:s östpolitik, men hade journalisterna haft en aning egen erfarenhet så hade de insett att man inte gärna kan gå raka vägen från färjeläget i Ystad, utan at kuna mer än ja och tack på svenska, till närmaste socialkåk eller a-kassa och säga "hej, jag kom just hit till landet, nu jag vänta mig att ni betalar mig och my relatives at home 2000 dollar i månaden". Det fungerar inte så. För att kunna söka socialhjälp här måste du fylla i en hel del dokument på bitvis ganska komplex svenska, dessutom bygga under det med vissa papper från andra myndigheter och så, och en sak som att man inte har kopia på en betald hyresavi kan räcka för ett nej. En person som klev in hos socialen i Motala på det sätt som tidningarna förutsatte skulle bli avvisad eller uppmanad att ge sig till flyktingförläggningen eller nåt. A-kassan är inte heller något man bara kan kliva på hos - nånsin hört talas om inträdesvillkor? - men journalisterna, varav många inte heller är med i sitt eget fack, kände uppenbarligen inte till det. Eller så hade somliga av dem en aning men ville inte utmana den chef som stuckit uppdraget i handen på dem. Mycket typiskt!

    ReplyDelete
  11. hmmm

    Vem som helst som är inte född i sverige har kunnat se genom boken också. Varför har så många svenskar köpt hela balleten?

    Jag tror att det visar att samhället har förändrats. 15 år sedan var det många som kunde köpa sådana stereotyper i sverige. Idag är det mindre OK. Marklunds taktik fel har varit att mjölka kossan för länge. Hade det stannat med "Gömda" hade ingen reagerat idag. Men hon har fortsatt. Vi lever i en annan tid nu, och Mia's barn har vuxit upp.

    ReplyDelete