Gömdapaus (åtminstone i det offentliga)

STOCKHOLM Ovan ser ni hur artikeln i Ilta-Sanomat som jag hjälpt med research ser ut. Nu kommer jag att ligga en aning lågt med Gömda-inlägg ett tag, mest eftersom jag egentligen håller med Witch-Bitch om detta:

Den här relativt tomma debatten, står i patetisk kontrast till den reella problematik som dominerar människors tillvaro runt om i världen.

Helt tyst blir det dock inte här, som ni kanske kan gissa. Jag tycker forfarande att debatten måste hållas igång tills vi förstår vad det var som hände och varför, och tills det bestående intrycket för de flesta handlar om något annat än genrer och drev. Vad som egentligen hänt har vi ju fortfarande ingen aning om – och det är med tanke på ovanstående citat mycket synd att det inte kom några ordentliga svar redan i höstas.

Och debatten har varken varit tom eller pseudo-, menar jag, utan har åtminstone bitvis avhandlat synnerligen viktiga saker.

Mitt intresse i detta har varit missbruk av journalistikens makt och journalistikens arbetsmetoder. Gömda-soppan har visat och visar på flagranta brister, på många olika håll. Det har varit intressant att se dessa, på närhåll och i realtid.

Sedan finns givetvis många andra saker att intressera sig för i världen också. Idag fick jag exempelvis en beställning på en New York-krönika och en artikel om "Obama och mänskliga rättigheter", som båda ska bli mycket intressant att ta itu med.

Oavsett hur mycket man satt sig in i sakfrågan och Gömda-debatten kan man gott läsa en enda, kort text – nämligen familjen Hjortsbergs fina inlägg på Sourze idag. Citat:

Av alla våra försök att få någon vid ett massmedium att skriva om detta, var det bara Monica Antonsson som det gick att prata med. De övriga gömde sig bakom Mia, de ville inte ens höra på oss. Vi ville inte att det skulle bli dessa personpåhopp åt höger och vänster. Ni som säger att det har varit ett hatdrev emot Liza Marklund har inte läst de vidriga påhoppen på Monica Antonsson. Liza Marklunds inblandning i detta var att hon och Mia tillsammans skapade "fenomenet Mia". Sedan att Liza inte ville säga att de hade skarvat, ljugit och hittat på, det får stå för henne. Mia själv säger inget alls.
Vi är inte på något vis avundsjuka på deras miljoner. Men deras framgångar får inte ske på andra människors psykiska hälsas och sinnesfrids bekostnad.

Själv har jag lite grävtrådar ute i både Stockholm, USA och Chile (det, ni!). Vi får se vad som händer.
Jag har sedan mitten av december skickat förslag på reportage, artiklar, intervjuer och andra uppföljningar till mängder av olika slags redaktioner, extra många den senaste veckan – men hittills har responsen tyvärr varit tämligen klen. Fast delvis beror det på att vissa tidningar själva ska skriva, och det kan jag inte säga mycket om. Jag hoppas fortfarande på att få skriva mer, även mot betalning (och inte bara här på bloggen).

Jag har flera andra artikelbeställningar på gång, så jag får prioritera dem. Nu måste jag ta tag i min privatekonomi och försöka hålla skattmasen och CSN borta (de vill ha abnorma belopp av mig, vilket är jobbigt och antagligen bara kan avhjälpas medelst någon äktenskapsförmedling i Arizona eller så). Så i god fattiggourmetstil ska jag avsluta Stockholmsvistelsen med ett besök med mina vänner på Cadierbaren på Grand Hotel. Sedan: New York. Fast kanske en sväng till Oxelösund dessförinnan.

Omröstningen om dummaste Gömda-citat pågår till den sista januari.

Förresten, om ni kollar det kommande numret av Neo hittar ni en kort Gömda-krönika som jag skrev för några veckor sedan. Den är på grund av pressläggningen lite daterad, men tyvärr ännu aktuell.

/Gunilla