.JPG)
En annan sak är att man visst kan säga att “detta är Lasses sanning”, men det innebär inte att man då gör det omöjligt för andra att ifrågasätta denna “sanning”, och stämma av påståenden mot olika typer av yttre källor. Så även om man förvisso kan känna berättigad oro inför, säg, minnets tillförlitlighet och vad språket och berättelseformen gör med denna bräckliga materia, så förblir sanningen och världen odelbar.
För det kan inte vara så att om Lasse, till exempel, är nynazistisk historierevisionist, och faktiskt själv är övertygad om att Auschwitz aldrig har existerat (”Lasses sanning”), så betyder det inte att Auschwitz både funnits och inte funnits. Auschwitz existens är faktum som låter sig kontrolleras. Och då visar det sig att Lasses sanning är falsk.
Länk i repris: Min artikel i Göteborgsposten om detta.
(Tipstack: Lars! /ej samma Lasse som ovan, den figuren är nog fiktiv.../)
Jag säger som Lars Gustafsson (i "Den onödiga samtiden", 1974): "En nerklubbad flyende kvinna är en nerklubbad flyende kvinna oavsett om hon slagits ner av östtyska eller sydafrikanksa soldater. Inget sofisteri i världen kan göra henne mindre nerklubbad." Hederlighet i arbetet med källor är fullständigt livsviktigt för att hålla uppe respekten för det fria ordet, varför 'är det nu så svårt att fatta??
ReplyDeleteJa, Magnus, och en perukförklädd flyende kvinnan är en perukförklädd flyende kvinna oavsett om hon är jagad av väderkvarnsvingar eller av skattemasen. Men inget sofisteri i förlagsvärlden kan göra den utländska romansoldaten vars verkliga liv ligger söndersmulat i dokumentärgyttjan mindre överkörd, vare sig han överkördes av hennes flykthistoria eller påkördes av den Chilenske soldatens bil. Han är och förblir den enda av de tre som ståtar med bevis och dokumentation om att ha blivit grovt misshandlad i Gömdagate.
ReplyDeleteHåller dessutom helt och hållet med dig om att granskande hederlighet och respekt för fakta och för det fria ordet är livsviktigt! Vill därför ge ett särskilt shout-out till alla de som befriade ordet ur denna soppan, men också till alla de framgångsrika författare som ser till att mindre förlag överlever, och till Medierna på P1, som alltid står med huvudet högt och påläst (hrmm, i motsats till vissa bland kvällspressens och TV4s husgästcensurmetodiker)..och sist men inte minst till alla frilansjournalister och bloggare med etiskt finspetsade tangentbord, eftersom det är de som sätter det befriade ordet i omlopp nuförtiden. Och tack Gunilla, speciellt! Hipp, hipp, trefaldigt leve. :)
(Lycka till med Obamastoryn Gunilla och glöm inte att länka när den publiceras.)
Love, Pia