Gömdabrev från signaturen KimZa

Det kom en kommentar som får bli ett gästbloggsinlägg (med vissa smärre redigeringar gjorda av mig). Ypperlig sammanfattning av Gömdasoppan!

/Gunilla

P S Bilden ovan har jag fått från signaturen "a h". Den är nytagen., på Pocket Shop. Finns i större skala här. H*n berättar om sitt besök på Pocket Shop:

Jag hade tappat lite av geisten kring det hela men efter Aftonbladets katastrofbidrag i ämnet sögs jag in i det hela igen. Skrämmande det som händer.
Gick förbi en Pocket Shop idag och kunde inte låta bli att kika på faktahyllan... :)
Jomenvisst: http://www.geting.se/viewimage.php?image=153355-Fakta.jpg
Och på hyllan bredvid stod Mias två andra böcker. Vad pysslar PS med? Är det ett aktivt beslut eller har de på något märkligt sätt lyckats undgå hela debatten?

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

KimZa:s inlägg

Snälla, tröttna inte. Alla ni sökande, sanningsälskande och hederliga människor där ute! Fortsätt, gå vidare, ställ frågorna igen. Jag beundrar alla ni bloggare som orkar jobba vidare i frågan om Gömdagate!

Tröttna inte heller på att ta reda på vad det här egentligen handlar om – särskilt alla ni som just kommer in och har en massa starka åsikter (utan att kanske veta så mycket om alla spår och vändor...).

Som flera andra har skrivit om och lagt ut tidigare: den här historiens olika dimensioner är så viktiga, för så många – också av så olika skäl.

Det ÄR tröttsamt, såklart, också för många bloggare och engagerade, som varit insatta i historien under månader (och diskuterat för eller emot olika frågor som har sprungit ur affären), att gång på gång behöva kommentera inlägg och frågor från dem som varken har läst Antonssons eller Marklunds bok, eller egentligen vet vad de olika spåren handlar om.

Här kommer därför en liten hjälpreda i surret av åsikter om vilka ämnen det handlar om och vad som står på spel. Man kan identifiera några huvudområden (självklart kan man sedan dra kopplingar mellan dessa):

---------------------------------------------------------------------------

••• Att förtala människor. Sådant är straffbart. Man kan inte kalla en verklig person för massmördare och psykopat, i böcker som har skrivits och distribuerats internationellt, när personen ifråga är lätt att identifiera (vilket är fallet med Osama Awad i Oxelösund/Nyköping) och sedan hänvisa luddigt till att personen inte finns och/eller att med hänsyn till källskydd inte kunna uttala sig om saken alls – när alla andra har förstått vem det är – och när också Awad själv går ut öppet med vem han är. Det här tycker många är viktigt.

---------------------------------------------------------------------------

••• Att det alltid, av principiella skäl, är fel att ljuga. För många är detta viktigt, särskilt när det handlar om makthavare. Om någon verkligen påstod att något var sant, så vill man ju också att det skall vara det. Om det sedan visar sig vara falskt, så känner ju de flesta av oss lurade. Om det någon sagt dessutom, när denne ljög, skadade andra människor, ja ,då kräver de flesta av oss en ursäkt. Det är ju ganska enkelt, tycker de flesta.

Men inte i den här affären. Man har gått från "sant" till "baserat på en sann historia", till nu senast "fiktivt" (alltså påhittat), fast där tillägger man att ens egen sanning (Liza Marklund och Piratförlaget) fortfarande gäller, fast det är någon annan som står för den nu. Det är en uppvisning i retorisk taktik och medial strategi och i slutändan kommersiell lögn. Häpnadsväckande för de flesta intellektuellt närvarande.

Det här är en av Monica Antonssons drivkrafter, enligt henne själv, just att vilja avslöja lögnen. Många köper helt enkelt inte historien längre och börjar kunna urskilja bedrägeriet.

---------------------------------------------------------------------------

••• Den rasistiska grundtonen i boken Gömda och vad detta har fått för konsekvenser (Sveriges mest sålda bok). Självklart har det betydelse att man polariserar det "onda" och "goda" i gestaltningen av en arabisk, muslimsk man och en etnisk svensk man, menar många, men Marklund påstår sig inte ha tänkt på det här särskilt mycket alls. "Kanske är jag naiv", kommenterar hon. Kopplingen till "Inte utan min dotter" har lyfts fram och den försäljningsframgång den boken (och filmen) blev. "Orientalism", fördomar och stereotypa beskrivningar av individer och grupper nämns ofta i debatten. Ulrika Knutson, Publicistklubbens ordförande, har kallat boken Gömda "den mest rasistiska skildringen i vårt land under efterkrigstiden."

---------------------------------------------------------------------------

••• Statsfeminismen och den radikala kvinnojoursideologin. Att det numera finns statsunderstödda organisationer som arbetar enligt pricipen "Ifrågasätt aldrig en kvinnas berättelse", har chockerat många. Det upprör inte minst alla de pappor som har blivit berövade sitt föräldraskap eller blivit beskyllda för övergrepp, enligt samma ideologi och den senaste vårdnadslagändringen 2006. Män är helt enkelt dåliga och kvinnor är bra.

Det räcker nu för en kvinna att påstå att hennes tidigare man är usel, dålig, våldsam, missbrukare eller bara ovillig att samarbeta, ja, vilketdera räcker för att befästa att en pappa är värdelös eller oviktig som förälder – när också socialtjänsten skriver ner detta som en "sanning", helt enligt mammans berättelse. Ingen undersökning görs. Barn förlorar sina pappor. "Ifrågasätt aldrig en kvinnas berättelse".

Mias "bevis" i både boken Gömda, men också i Aftonbladet genom 14 sidor (samma dokument) är en förolämpning mot rättvisan, kanske just därför att den visar upp den här typen av subjektiva dokument, som vilken kvinna som helst kan ordna, om de går till den svenska socialtjänsten och bara har en smula anlag för ett dramatiskt upplägg.

Det finns såklart fler kopplingar till Gömda-affären; flyktingen Awad skall bankas ner, så länge han lever, för att han för över 20 år sedan slog en kvinna i ansiktet, i ett tillstånd av upprörd svartsjuka. Självklart är det fel och för djävligt, det håller nog absolut alla med om. Här finns det dock många bloggare och debattörer som fortsätter att hävda att Awad är kvinnomisshandlare, per definition (kanske inte bara för att han har blivit dömd till en månads fängelse för misshandeln tjugo år tidigare, utan kanske helt enkelt därför att han är man).

S-politikern Inger Segelströms utspel i SVT:s Debatt om att det inte spelade någon roll om huruvida Gömda var sann eller inte och Mona Sahlins hänvisningar till bokens innehåll oroar också många nu. Tiina Rosenbergs öppna försvar av Liza Marklund visar också på att mycket står på spel. Föreställningen om könsmaktsordningen, alla miljonerna till kvinnogrupperna, ROKS, lobbyisterna... För dem är Liza Marklund, genom "Mia", en självklar och viktig allierad, även om hennes motiv sannolikt inte är marxistiskt utan snarare ekonomiskt, kan man läsa i flera inlägg.

Väldigt många unga feminister reagerar nu reflexartat också och vägrar se att det skulle kunna finnas någon annan sanning än den som presenteras i Gömda. Om inte, säger en del, så spelar det ingen roll, eftersom det mycket väl skulle kunna ha varit sant. Och så fortsätter det. Man föreställer sig ett vilddjur till patriarkat som nu engagerar sig i den här debatten för att helt enkelt bara slå ihjäl en försvarslös och utsatt kvinna i Arizona. Män är helt enkelt djur.

---------------------------------------------------------------------------

••• Klassperspektivet. Varför blir personen Mia i boken en ordentlig kvinna, med höga betyg, som jobbar på bank? Även om Mia inte alls är en "ond" person, så är det ju tydligt att det "slarvas runt" en hel del i småstaden – det behövs tidigt för den riktiga Mia både stöd från socialen med pengar och s k "hemmahosare". Inget fel i det, såklart, inte heller att ha tre barn med tre olika pappor, två med män från flyktingförläggningen på orten (vem vill ge några moraliska åsikter om detta förresten – har vi inte alla det så numera nästan, barn med olika föräldrar?) Det verkar ändå inte ointressant att faktiskt jämföra den påstådda bilden av Mia (trygg, stabil, medelklass) med den som enligt Antonssons undersökning faktiskt måste sägas vara den riktiga. De flesta i Oxelösund har ju bekräftat den bilden.

Här finns en tydlig klasskillnad. Varför Liza Marklund gör så, finns det många som spekulerar över. Att det säljer bättre i den här historien (Gömda) är väl det vanligaste svaret. Åsa Linderborg skriver annars också en hel del om det "klassförakt" som finns i Marklunds historier.

---------------------------------------------------------------------------

••• Korruption och de traditionella mediernas haveri och undlåtenhet att vilja hitta sanningen i affären. Det finns en underliggande känsla av att locket läggs på. Att det finns andra krafter (än de som är intresserade av sanningen), som rumlar runt, inne i de stora gammelmedierna. Med några få undantag (Medierna – SR, Janne Josefsson, Sydsvenskan, Staffan Heimerson och några till) är det uppenbart för de flesta att någon form av ohederlig vänskaps- eller ekonomisk korruption ligger bakom hur de flesta traditionella medierna agerar. Det fria ordet verkar vara bakbundet.

TV4 gör bort sig genom Anders Pihlblad – och morgonredaktionens opålästa försök till debatt. Liza Marklund får det utrymme och de frågor som hon har användning för. Det pratas mycket om "bloggdrev" och "hat" och personliga påhopp på Marklund, från "drevet". Sakfrågorna (bl a de som finns i den här texten), tas inte upp, utan man fokuserar på hur det känns, rent personligt, för Marklund osv.

De flesta har nu lärt sig hur kopplingarna mellan Bonnier, Piratförlaget, TV4, DN, Expressen och Aftonbladet m fl ser ut. De flesta journalister verkar agera i eget ekonomiskt eller karriäristiskt intresse. (Utom en del – och de blir ganska snart avstängda eller får sina reportage ställda). Konspirationsteorin växer. Är det konstigt, undrar större delen av bloggosfären? Är det konstigt att människor inte undrar!?

Jan Helin, Aftonbladets chefredaktör, är med i SVT Debatt och kan inte svara på en del av Janne Josefssons frågor därför att han helt enkelt inte "förstår" dem... Skicklig, ambitiös och med en vilja att göra "rätt" (och troligen, också med en tro att han faktiskt gör det), försöker Helin undvika problematiken i hela affären och samtidigt hävda att Aftonbladet inte tar ställning. Helin gör bort sig fullkomligt hos dem som känner till affären – men håller skenet uppe gentemot dem som inte vet vad som står på spel.

Professionell gentemot ägarna och det viktiga vinstintresset ("vi måste ju alla sälja tidningar"), gör säkert Helin bra ifrån sig – men lika "oprofessionell" är Helin gentemot dem som någonsin trodde att Aftonbladet stod för en värdefull journalistik. När nu Aftonbladet senast, över 14 helsidor och 2 löpsedlar, ger fritt utrymme åt endast Liza Marklunds och Mias version av sanningen i den här historien, ja, då börjar de flestas bärbara lögndetektorer tuta. "Någon måtta måste det väl finnas i det här", ropar röster från Oxelösund, och det verkar som att de flesta svenskar alltmer börjar förstå hur det egentligen hänger ihop. Aftonbladet måste ha en dold agenda.

---------------------------------------------------------------------------

••• Jan Guillou. Ja, Guillou är värd en egen punkt, eftersom han är Sveriges kanske viktigaste opinionsbildare och representerar gammelmedias makt att sätta dagordningen för vad som är viktigt att diskutera. Han skrämmer nu andra journalister och bloggare, med sin blotta närvaro, inte bara för att han har varit den kanske mäktigaste journalisten i Sverige under decennier, utan därför att han numera kan kategoriseras som en "untouchable", vilket blir extra problematiskt när nu alla vet att hans ekonomiska intressen genom den här affären är hotade. Att ifrågasätta Guillou innebär att skaffa sig en mycket mäktig fiende, med verkligt stora ekonomiska, mediala och även intellektuella resurser. Att han tidigare haft en agenda fylld av starka åsikter om bl a etik, sanningsbegrepp, rasism, falska anklagelser och islamofobi, gör ju inte saken enklare att hantera. Det stinker och pöser av ohederlighet och girighet, när Guillou hittills har uttalat sig om den här affären, menar många. Det är inte svårt att förstå att de flesta håller tyst. Guillous trovärdighet är så gott som förbrukad, om han inte agerar snabbt.

---------------------------------------------------------------------------

Annat:

••• Piratbolagets PR-man (Niclas Lövkvist). Anlitad av Liza Marklund och Jan Guillou, ordnar han nu senast möjligheten för Aftonbladet att intervjua Mia i USA. En ganska oerfaren reporter åker dit och chefredaktören kallar det för ett "scoop". 14 helsidor och 2 löp följer. En tydlig partsinlaga. Ger samtidigt hela historien en bakvänd känsla av oförätt. Guillou och även G W Persson går ut öppet och försvarar Lövqvist.

••• Liza Marklund och hennes personkult. Avundsjuka, säger en del om kritiken mot henne. Hon är min idol, säger andra, det spelar ingen roll om det är sant eller inte, hon är feminist och tror på något gott! De flesta älskar henne – men andra verkar förakta henne. Hon väcker helt klart många känslor.

••• Elisabeth Hermon och verksamheten Trossen. Hur kunde Marklund krossa denna kvinna, genom sin makt som journalist? Detta glöms ofta bort och det är typiskt också att det kommer sist i den här listan. Men vi måste få svar! Nu har Hermon polisanmält Marklund, förhoppningsvis ger detta ett resultat.

Det här är de spår och idémässiga Pandorasaskar som jag kunde komma på just nu, om än bara avskummade på ytan. Men det säger en hel del, vill jag påstå, om hur stor och viktig den här affären är, på många plan – och vad som står på spel om ingenting når fram till ett avslut.

Jag avslutar med detsamma som jag började med: snälla, tröttna inte. Alla ni sökande, sanningsälskande och hederliga människor där ute! Fortsätt, gå vidare, ställ frågorna igen. Hommage till Monica Antonsson, Gunilla Kinn, Janne Josefsson, Ingrid Carlqvist och många fler, som fortsatt vågar ställa frågor. Ni som är journalister – gör det som måste göras.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Tack, KimZa! Vilka fler punkter har vi, utom de i USA, förstås?
Jag skulle kunna tänka mig att lägga dit:

• Peter Althin, styrelseledamot i Piratförlaget och Aftonbladets advokat i tryckfrihetsfrågor
• den svenska bokbranschen – hur sjutton kommer det sig att Gömda och Asyl säljs utan vidare i de flesta bokhandlar?!

/Gunilla