.JPG)
I Alcalá-affären finns den där journalistkåren som inte riktigt förstår principfrågan; där finns kulturjournalisterna som enbart bedömer verkligheten utifrån person och aldrig m h t fakta; där finns misstänkliggörandet av motivet hos dem som törs ifrågasätta etablerade "sanningar"; där finns rädslan att ge sig på oantastliga personer; där finns svårigheten att förstå skillnaden mellan objektivt och subjektivt.Thomas Kanger har kommenterat hela soppan på ett utmärkt och intressant sätt! Läs hela den texten, vetja.
Dessutom är boken en mycket intressant inblick i hur en sjuk människa kan agera och fungera.
(– – –)
Alcalá dömdes till fängelse för flera olka brott. Många av hans vänner, från journalister och jurister till politiker och akademiker, hade under resans gång pantsatt sin heder, gått i god för Alcalás vandel och blivit hänsynslöst utnyttjade av en mytoman.
I boken kan man se att Alcalá aldrig slutade att ljuga för sina vänner. Varje gång någon kom på honom med en lögn och ställde frågor om detta, så skapade Alcalá blixtsnabbt en ny lögn.
/Gunilla
Förr eller senare kommer Liza M att utbrista "Nog med Einstein!" inför frågor om "the Swedish Supreme Court", tio år gamla dokument eller dylikt, som Carola gjorde när hon frammanat hur hon stod på klipporna vid en kalifornisk strand och såg solen gå upp ute över Stilla havet, och någon observant person invände: sen när går solen upp i väster?
ReplyDeleteSent omsider så inser jag att Alcala-affären är mycket mer lik MiaLiza-affären än jag först förstod. Inte minst att etablissemanget kritiklöst väljer den politiskt mest korrekta sidan, oavsett om den baseras på falsarier eller inte.
ReplyDeleteFör en tid sedan skrev jag:
"Lögn, manipulationens grund, /…/ vardagliga verktyg och den kan återanvändas utan blygsel eller skamkänsla. Blir lögnen avslöjad är alltid felet andras eller på sin höjd ett minnesfel. Följdlögn blir oftast trodd då den utsägs med all den charm och övertygelse /.../"
"Samvete och ånger som styr andra människor saknas ofta helt /.../"
Ni får gissa varifrån citaten kommer.
Intressant att Jesus Alclá dyker upp. Gjorde själv först inte kopplingen men den är självklart naturlig.
ReplyDeleteJag var på nittiotalet pressrådgivare och krishanteringskonsult för dåvarande generalsekreteraren Ann-Mari Orler som tillträdde efter Anita Klum.
Orler fick ett helvete redan före hennes första arbetsdag som Gen. sekr för Amnesty i Sverige. Alcalá tog ära och heder av henne i en krönika i DN.
Han fortsatte sedan kampanjen och inom Amnestys kansli frodades mobbningen av Orler så jag inte trodde det var möjligt -dessutom inom Amnesty.
Jesus Alcalá hade ett motiv. Han var ute efter posten som generalsekreterare själv. Jag har sällan varit med om att en vuxen person blivit så fruktansvärt mobbad. Anställda på Amnestys kansli betedde sig som svin.
Efter ett tufft halvår för Ann-Mari Orler blev så dags för den årliga begivenheten -Årsmötet i Växjö. Här lyckades Alcalá kuppa igenom sig själv och bli ny generalsekreterare.
Jag hade själv kontakt med Alcalá och kunde med egna ögon/öron på nära håll se hur de som stödde Alcalá betedde sig mot inte minst Ann-Mari Orler. Det var därefter intressant att bevittna hur stora delar av den så kallade kultureliten i Sverige helt ograverat ställde sig på hans sida.
Av sekretesskäl kan jag inte avslöja vad som sades och gjordes. Men jag sade själv upp avtalet med Amnesty. Jag lovade också mig själv att aldrig någonsin ge Amnesty en enda krona mer. De pengarna går nu till Läkare Utan Gränser i stället.