Nu, jäklar, ska jag göra bildspel på riktigt

NEW YORK Jag har ägnat större delen av eftermiddagen och kvällen åt att smått maniskt välja ut bilder till ett bröllopsbildspel, en extra present till fredagens brudpar.

Det är verkligen en otroligt kul genre, bildspel! Efter blott ett par timmars arbete känner man sig som värsta demonregissören, och datorn känns som en riktig trollerilåda.

Jag hade tänkt välja ut 20–25 foton att skicka till "absent friends", d v s vänner och familjemedlemmar till brudparet som inte kunde komma till New York, åtminstone till dem som uttryckt intresse för att få bilder. Men eftersom jag har svårt att gallra så blev det drygt 60 foton. Och det behövs faktiskt till bildspelet, så att storyn liksom håller ihop.

Jag gjorde ett "stort" bildspel, med hela bröllopsdagen som berättelse, och så ett "litet" som bara innehåller en enda liten scen – en slags bonus till brudparet.

Eftersom jag använder iPhoto (Apples konsument-bildhanteringsprogram) så var det enkelt att se urvalet som ett bildspel på fullskärmsläge.
Så kom jag på den briljanta idén att kolla på brudgummens MySpace-sida – och en av de låtar han för många år sedan komponerat och lagt ut där visade sig passa utmärkt, vad gäller såväl text som rytm och stämning. Det var så konstigt, när jag konstaterat det och sedan spelade upp musiken till det redan klara bildspelet så synkade det nästan perfekt – som om jag hade klippt bilderna efter låten! Fast jag hade ju inte ens haft en tanke på att ha någon musik alls, när jag satte ihop bilderna. Allra minst tänkte jag på någon särskild låt. Det enda var att musiken tog slut när fem bilder återstod. Annars var allt klockrent.

Så nu äntligen ska jag köpa och lära mig bildspelsprogrammet Soundslides, vilket jag ju föresatte mig i fjol.

/Gunilla