Varifrån kom all cancer?

NEW YORK Det känns som om massor av vänner och kolleger fått cancer nyligen. Fastän det inte alls är så många egentligen, räknat i antal, så berör det väldigt. Särskilt som de jag tänker mest på på olika vis är beroende av försäkringsbolagens godtycke.

Så är det att vara utlandssvensk – man klarar sig fint när man är frisk, men annars är det inte så enkelt. Om man inte har uppbackning någonstans ifrån. Vilket man inte alltid har om man är ... ja, ni kan säkert gissa fortsättningen på denna mening.

Min mormor dag i cancer, fast hon var ju så gammal... tyckte jag då. Nu förstår jag ju att hon inte alls var det, "bara" 71 (själv var jag då tio, elva).
Men de jag tänker på nu är blott lite äldre och, i ett fall, yngre än jag själv. Det känns helt galet! Som tur är ser prognoserna väldigt goda ut i dessa personers fall, och cancervården tycks ju ha gått framåt rejält. Vilket inte hindrar att man kan grubbla mycket över människors öden här i livet.

Och så läser jag förstås idag alla fina minnesord av människor som kände och blivit berörda av Lennart Persson, såsom Jan Gradvall som tydligen skickat denna text från New York.
Att det kan gå så snabbt! En månad från cancerbesked till död!

Jag har nog aldrig träffat Lennart Persson. Men när jag började hänga i Malmö i mitten av 90-talet förstod jag av dem som kände honom att han var en väldigt speciell person som betydde mycket för många, och att det var något särskilt att hans dotter då började gå i hans fotspår genom att skriva i Nöjesguiden (jag träffade henne på tidningens Malmö-redaktion). Tyvärr har jag inget minne av att jag någonsin fick för mig att besöka hans skivbutik.

Läs Lennart Perssons fina text om Mozart (via Björn Wiman), Viggo Cavlings minnesord här och Andreas Ekströms reportage från Konst&Musik här!
Jag gissar att låtlistan från begravningen, som Persson enligt Jan Gradvall satte samman på dödsbädden, snart kommer att vara allmänt spridd.

Och för att så gott det går gunillifiera detta inlägg, trots att jag inte har minsta eget Lennart Persson-minne att dela med mig av – men dock skriver detta sittandes blott ett och ett halvt stenkast från Apollo Theatre – så länkar jag till de inlägg han gjort som på något vis berör Harlem.

Läs till exempel, för att hedra Lennart Perssons minne, om B B Kings väg från Mississippi till Apollo (och världen), detta porträtt av Charlie Haden och lyssna på denna La Bamba-inspelning från Spanish Harlem (skrålla till den 29 mars). Det har jag gjort.


Uppdatering: Läs Fredrik Strages text i DN, citat:

Lennart Perssons texter var porten till en värld av bomullsfält, horhus, baptistkyrkor och diken i Mississippi där någon gudsförgäten sångare hade blåst huvudet av sig med hagelgevär. De miljöerna låg långt från hans vardag. Men genom att guida läsaren i det skugghöljda sydstatslandskapet nådde han rockens innersta väsen – en plats där dionysisk extas flätas samman med bitter sorg.

/Gunilla