Valmanifest på McD-servett

NEW YORK Jag har haft ganska dimmiga begrepp om Piratpartiets ursprung. Aftonbladet berättar dess korta historia (eller långa, med Internettid mätt?):

Året därefter, 2005, växte upphovsrättsdebatten i Sverige. Den gjorde Rickard [Falkvinge] frustrerad.

Han tyckte inte att politikerna tog frågan på allvar, att de inte riktigt förstod. Han bestämde sig för att ta itu med saken själv – han skulle starta ett Piratparti.

Under en lunch på McDonalds skrev han ner ett valmanifest på en servett. Under julhelgen började han bygga upp en hemsida med orden: ”Avskaffa upphovsrätten. På riktigt. Piratpartiet.”

På nyårsdagen, den 1 januari 2006, var sajten klar. Rickard skrev sitt inlägg på fildelarsajten. Bollen var i rullning.

Som jag skriver i en kommentar hos Oscar Swartz så har jag ännu inte bestämt mig för vad fjolårets frustration över FRA-debattsomröstningen ska få för konsekvenser. Jag har faktiskt ingen aning om hur jag ska rösta i Europaparlaments-valet. Min röst är till salu (eller, snarare, möjlig att påverka med goda argument)!

Inlägget ska för övrigt inte uppfattas som något slags ställningstagande för Piratpartiet, tvärtom, utan som ett tips om en god historia att läsa.

Uppdatering: Gulp! Insåg precis att jag måste rösta imorgon. Jag har bara haft "den 7 juni" i huvudet, men först nu insett att vi som röstar från utlandet måste planera tiden lite bättre än så. Här återstår bara två dagar för röstning: måndag och tisdag. Och eftersom jag är upptagen på tisdag måste det bli imorgon.

Och bor man i exempelvis Dhaka, Seoul eller Kabul är det redan för sent att rösta i EU-valet i år.

Jag som trodde att jag hade en vecka till på mig att fundera! Faktum är att jag alltid sett till att befinna mig i Sverige under samtliga tidigare val, så jag har aldrig behövt bekymra mig över procedurerna med konsulatsomröstning tidigare. (Jag inser att jag fått massvis av mail som informat mig om tiderna röstningen pågår. Menmen.)


Samtidigt får jag vara glad att det än så länge finns ett generalkonsulat i New York där jag – och 30 000 övriga New York-svenskar – kan rösta. I nästa val får man ta sig till ambassaden i Washington, eller poströsta.

Om det inte är så som jag börjat misstänka, att regeringen fått kalla fötter vad gäller konsulatsnedläggningarna i USA. Även den måste vara mottaglig för goda argument.

/Gunilla