NEW YORK Jag fick i måndags ett tips om att FN-systemet idag skulle presentera en viktig rapport om hur det multilaterala biståndssystemet bör stramas upp, samordnas, ses över, effektiviseras.
Ingen kioskvältare, tvärtom. Men jag tycker ju sådant är intressant – och skulle gärna vilja skriva mer än jag gör om FN-frågor. Så jag anmälde närvaro vid svenska FN-missionens pressträff och räknade med att kunna sälja in idén. (Jag kontaktade två olika redaktörer, vilka får vara hemligt.)
En kollega och jag bestämde att ses på pressträffen. Men tyvärr, för mig, läckte rapporten ut till internationella nyhetsbyråer tidigt på torsdagsmorgonen. (BBC skrev om den här.)
Det ledde till att TT skrev en kort text, vilket i sin tur ledde till att min kollegas närvaro avstyrdes av hennes redaktörer. Varför? Jo, nyheten var ju redan ute...
Att det handlar om rätt stora frågor, som utretts av 15 statschefer och diplomater (varav två svenskar) i ett halvår, och som kommer att diskuteras i FN-systemet länge och troligen påverka biståndsgivningen – av vilken en stor del är svenska skattepengar – ännu längre spelar då ingen roll. För: långsiktiga utvecklingsfrågor passar ibland men oftast inte in i medielogiken.
Och den korta TT-texten som skrevs i Stockholm – och som var bra! – blir gissningsvis bara nedkortad till ännu kortare notiser i de tidningar som, i bästa fall, publicerar den.
Trots att jag hade massor att göra idag, och av tids- = kostnadsskäl helt borde sluta bege mig till saker som jag inte har i uppdrag att bevaka, tyckte jag att jag inte kunde dra mig ur närvaro på pressträffen. Hoppades att åtminstone några kolleger skulle vara där – men det var ingen annan på plats! Bara jag. Samt den svenska ambassadör som medverkat i rapportgruppen, influgen från Berlin, samt två andra UD-anställda.
Det blev pinsamt uppenbart att jag inte skulle skriva någon artikel om det hela (vilket jag givetvis förklarade).
Jag hade inte läst rapporten, inte förberett något alls. Hade knappt någon koll. Men jag var ju samtidigt tvungen att ställa frågor, eftersom det inte fanns någon annan journalist där! NY-korrespondenterna är väl upptagna med val och annat, men även om det vore total nyhetstorka skulle en FN-rapport om biståndsrutiner knappast locka särskilt många.
Utan att anteckna frågade jag på så mycket jag orkade om multilateralt bistånd – helt improviserat. Vet inte om jag eller ambassadören var gladast, när det plötsligt blev hög tid att bryta på grund av ett väntande möte med en ideell organisation...
Men hela eftermiddagen försvann, och hela kvällen, eftersom jag som belöning för den onödiga resan (1,5–2 timmar ToR) från Harlem till Midtown var tvungen att återigen hänga på Riingo, och köpa en massa fiffiga köksredskap på Bridge Kitchenware – allt detta på 45:e gatan, nära FN och FN-missionen, där jag ju hängde hela dagen igår.
/Gunilla
09 November 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment