.JPG)
NEW YORK Dags för avsnitt III i min serie – ett brev från C A, som skrivit till mig och flera andra svenska journalister som bevakar USA och/eller säkerhetspolitik.
Eftersom min dator som bekant krånglat har det dröjt lite med att lägga ut det. Ni som inte följt det hela kan läsa del I (ett brev från C A) här och del II (svar från mig, med länkar till texter i ämnet) här.
Hej igen,
Jag anser att artikeln i Popular Mechanics är en av anledningarna till att "frågor" blir samma som "konspirationstorier". De blandar avsiktligt teorier och riktiga frågor om vart annat & jag vet inte hur många gånger de nämner ordet "konspiration".
Nu var det ett tag sen jag läste den, men vad jag minns skrapar den endast på ytan och avfärdar det mesta som galenskap, jag vill också minnas att de framför saker där som är direkt och bevisat felaktiga. Dessutom så har det hänt väldigt mycket intressant sedan den skrevs.
En professor som har gjort vetenskapliga analyser är Steven Jones, han är mycket vältalig och bör tas med i debatten. Han är en av de få som faktiskt gör undersökningar i efterhand och inte drar slutsatser som "passar" den officiella versionen. Värd att både undersöka & kontakta om man vill ge en bild av händelserna.
Jag förstår att det finns begränsningar i vad enskilda journalister har tid med/ kan skriva om, speciellt frilans. Men om jag kan få fråga dig en sista sak så undrar jag: Varför tror du att det inte skrivs mer om detta?
Det är ju inte så att läsarna saknas, eller att inget intresse finns, det borde ju t.o.m vara försvarbart endast ur en försäljningssynpunkt för tidningar att skriva om detta, på samma sätt som mord & våldtäkter etc. förhöjs till det hetaste en nyhetsredaktion kan spotta ur sig.
Varför är det så tyst? Vad tror du?
Du är fortfarande den enda som svarat mig, av alla journalister och tidningar jag skrivit till. Nej förresten, ett svar har jag fått. Bengt Albons på DN tog sig tid att skriva:
"Jag vet en hel del om vad som hände 11 september, men konspirationsteorier intresserar mig inte. Bästa hälsningar, Bengt"
Ja, du får gärna använda vår konversation på din blog.
Tack för din tid
Vänliga hälsningar C A
Svar från mig (skickat 2 maj):
Hej,
Nu har jag lagt ut ditt första brev. Jag har inte så många kommentatorer på min blogg, men i bästa fall får vi hjälp av andra med teoribildningen – jag undrar ju också varför mina kolleger inte tar sig tid att svara. Jag gissar på en kombination av att de tycker ämnet är för stort och jobbigt och har karaktär av rättshaverism, och att de rent allmänt inte har tid. Men jag vet inte!
Gunilla
Ni som vill kommentera, skriv gärna något om detta:
• Ägnar vi journalister lagom med resurser åt att granska så kallade alternativa teorier om vad som hände den 11 september, eller finns det viktigare saker här i världen (och USA) att granska? Har allehanda förvirrade virrpanneteorier och oklara stickspår skymt blicken för seriösa 9/11-problem som försummats?
• Behandlas så kallade "konspirationsteorier" nedlåtande eller efter förtjänst?
• Varför svarar journalister inte på seriöst menade och uppriktigt undrande läsarbrev? Tidsbrist eller något annat?
...eller om något annat...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Min erfarenhet är att få journalister på stora tidningar tar sig tid att svara på läsarmejl, även om det gäller direkta sakfel. En kompis blev mäkta förvånad och därtill imponerad när hon i klart upprört tillstånd skrev till en journalist/politisk kommentator vid stor morgontidning. Hon fick ett långt och personligt genomtänkt svar. Hon beskyllde inte honom eller tidningen för något, hon var upprörd över den politiska processen och granskningen efter tsunamikatastrofen.
ReplyDeleteI vissa artiklar där man kallar 22 år gamla kvinnor för flickor har jag påpekat detta utan något resultat. Vissa ledarskribenter har använt eller använder sig av felaktiga fakta utan att något händer. Man påpekar det, inte ett ljud från redaktionen. Det ger en illusion av att de sitter som på en piedestal, avlägsnade från oss vanliga dödliga.
Vad gäller just 11 september så har jag läst allt från udnergångsprofetior tolkade utifrån rökutveckling till de tekniska varianter som framförs men förklaras i den artikel som det länkas till.
Den artikeln illustrerar för övrigt ganska bra dynamiken i hur konspirationsteorier uppstår.
Ska man tala mer generellt, rent beteendevetenskapligt och socialt, så är människan en tänkande och resonerande varelse som försöker uppnå förståelse även där det inte finns någon. När någon begår ett fullständigt oförklarligt brott till exempel så är frågan alltid varför. Svaret man vill ha eller söker blir att det måste bero på något, sjukdom, avvikelser i hjärnkemi vad som helst. Man har svårt att acceptera att saker bara händer och att dessa är obegripliga.
Man försöker alltid bryta ner tillvaron i mindre mer förståeliga bitar. Ingen människa klarar att tänka globalt med allt vad det innebär. Förenkling (stereotypa föreställningar) av världen runt oss har alla. Så plan exploderar, hav slukar hundratusentals människor men varför?
Vilka teorier som är mer underbygda när hemska och obegripliga saker händer lämnar jag osagt, jag är inte tillräckligt insatt. Däremot fascinerar mänskligt beteende mig och har så alltid gjort :). Jag har också stereotypa föreställningar. Alla har dem. Människan klarar inte att tänka sig att livet och allt omkring dem består av ett oändligt antal variationer. Det blir för rörigt.