Dan Pink-uppföljning

NEW YORK Det senaste halvåret har jag märkt av extra mycket yrkesmässig osäkerhet – hos vänner och bekanta samt hos personer jag intervjuat:

Diplomater känner hur deras yrkesroll urvattnas och utmanas av "vanliga" byråkrater, fotografer känner konkurrens från reportrar som fotograferar, fastighetsmäklare noterar hur deras bransch strukturomvandlas genom Internet. För att inte tala om hur Internet påverkar hela medievärlden och min egen yrkestillvaro i grunden, inte minst utrikesrapporteringen.

I september gjorde jag en intervju i Washington, vilket jag tyvärr inte följt upp här på bloggen – med Dan Pink, som talar om nackdelar och fördelar med strukturomvandlingar av olika slag. Läs den gärna här! Eller direkt i tidningen Arbetsmarknaden, där den publicerades i höstas i något förkortat skick. Citat ur intervjun, som hänger ihop med det jag skrev ovan:

– Redan de som är i min ålder, det vill säga drygt 40 år, och som inte känner sig särskilt gamla, tvingas dessvärre anpassa sig till en verklighet som förändras väldigt, väldigt snabbt. Förr tog det kanske en hel generation medan arbetsmarknaden förändrades i grunden. En fabriksarbetare kunde uppmana sina barn att studera vidare på college, men själv jobba vidare inom sitt yrke till pensionen. Nu måste var och en vara beredd på att ändra yrkesbana många gånger under sin karriär. Det skapar naturligtvis en stark känsla av vilsenhet hos många, även hos dem som tog sina examina och kom ut på arbetsmarknaden ganska nyligen. Många även i 30- och 40-årsåldern tvingas konstatera att: ”Wow! Spelreglerna i min bransch har ändrats i grunden på bara några år!”

Ett annat citat:

– Utmaningen nu är att hitta jobb som kräver kreativitet. Samhället utvecklas hela tiden. Det var inte länge sedan som de flesta jobbade i lantbruket (bondesamhället), sedan i fabrikerna (industrisamhället), därefter i kontorslandskapen (informationssamhället). Nu rör vi oss mot ett friare konceptsamhälle, där människor och företag skapar. Det finns massor av möjligheter för dem som är duktiga på annat än rutinarbete; för dem som kan skapa mening i tillvaron, se helheter och visa empati. Företagen vill anställa personer som inte bara har analysförmåga utan också kan se helheter. Sjuksköterskor och formgivare är exempel på grupper som kommer att vara efterfrågade.

I slutet av veckan kommer jag och fotografen Chris Maluszynski att resa till Connecticut för att göra något av ett bygdereportage, delvis med inspiration av Dan Pinks resonemang. Det kommer dock att handla om de ackumulerade effekterna av flera decenniers industrinedläggningar, och om hur de hanterats i USA.

/Gunilla