22 February 2009

Söndagskommentar om Gömdadebatten

SOLNA Jag har full förståelse för att Monica Antonsson reagerar när det påstås att det finns ett "Team Antonsson", i en krönika av Johanne Hildebrandt (som annars försvarar bloggarnas demokratiska rätt att försvara Antonsson eftersom det finns gott om obesvarade frågor och kunskapsluckor i allt detta). På många håll har det implicit framställts som om hon gjorde sig oanträffbar förra fredagen, när Mia "talade ut" i Aftonbladet...
– "Monica Antonsson har inte gått att nå för en kommentar", skrev DN,
– "TT Spektra har utan framgång sökt Monica Antonsson för en kommentar", skrev TT Spektra.
– "...trots att hon inte svarat i telefonen när journalister sökt henne", skriver Johanne Hildebrandt idag i Aftonbladet.
– "Han /Juan Flores/ försökte få tag på Monica Antonsson hela fredagen, men hon ringde inte tillbaka" i P1 Medierna.
... ungefär som om hon hade gått och gömt sig och inte kunde ge svar på tal.

Men Monica hade trots allt angett tydligt på sin blogg på fredagsmorgonen att hon skulle vara upptagen hela dagen på grund av egna jobb ute på sta'n, och att hon för att inte störa sin familj (son och ett barnbarn på besök) ifall det skulle ringa lade av luren.

Man får väl anta att DN- och Spektra-reportern läste bloggen. Inte för att det finns något särskilt Team Antonsson, men kunde de inte ha tänkt ut någon annan att intervjua om de inte fick tag på Monica herself, som motvikt i fredagens Liza Marklund-intervjuer?

Exempelvis någon i Oxelösund... Familjen Hjortzberg, som initierade boken, lär nämligen inte ha fått ett enda kollsamtal under fredagen.

Men i dagens arbetsklimat på redaktionerna finns väl varken tid till att leta alternativa källor eller tålamod med intervjupersoner som inte genast finns anträffbara på mobiltelefon. (I rättvisans namn ska sägas att Juan Flores intervjuade även Monica Antonsson, dock först sex dagar senare.)

Och ett av problemen med Gömda-bevakningen är ju att medierna hela tiden skildrat detta som en slags boxningsmatch mellan Monica Antonsson och Liza Marklund, istället för att fatta att Monicas arbete inte är ett debattinlägg – utan ett scoop med ett researchunderlag som de kan gå vidare på och kolla själva.
Juan Flores ger uttryck för det synsättet i en intervju i P1:s Medierna, där han säger att hans uppdrag som nyhetsjournalist inte var att kolla fakta – utan att få en snabb kommentar om vad "som hände i den här debatten som pågår". Det har som bekant varit problemet i hela soppan att reportrarna de senaste två månaderna betraktat det just så (och det ska givetvis inte just Flores, utan större delen av kåren, lastas för).

Som ni ser av bloggkommentarerna hos Monica är det många som visst känner sig manade att ingå i hennes team och bedriva gerillakrigföring (även om hon har all anledning att undanbe sig rollen som gerillaledare). Det är många Davidar, men en äckligt mäktig Goliat.

Att Liza Marklund i intervjun i TV Nyhetsmorgon den 18 januari kom undan med att stämpla dessa bloggare och kommentatorer som delaktiga i ett kollektiv som finner en gemenskap i att hata, hata, hata är helt obegripligt. (Läs gärna BuggenBu:s inlägg igen.)

För övrigt: synd att Jan Helin i annars väl-researchade Medierna i går (oj, vad många intervjuer de hade! verkligen multi-sourced journalism i sin prydno) kom undan med att säga att Jan Guillou som fri krönikör får skriva vad han vill, även om en vän, och att han som chefredaktör inte beställt jobbet.
Kanske det inte var en direkt beställning – men även om Helin själv inte ringde Guillou så är det ju solklart, bara man öppnar tidningen, att krönikan ingick i ett redaktionellt sammanhang. Som givetvis var planerat på ett redaktionschefsmöte. Den är ju vinjetterad "Gömda-bråket", och publicerad i direkt anslutning till artiklarna om Mia.

Att Jan Helin inte ser att detta är publicistiskt synnerligen tveksamt är inte bra för hans varumärke.

Men Guillou har väl rätt när han implicit slår fast att det är han och Aftonbladet som har den riktiga makten.

/Gunilla

16 comments:

  1. Du har rätt, Gunilla, sakfrågorna i Monica Antonssons bok - där hon dekonstruerar Mia - kommer i skymundan av en pseudodebatt, eller för all del en annan intressant debatt om "media, makten och mörkläggningen" (för att travestera lite).

    ReplyDelete
  2. Låt oss hoppas att sista ordet inte är sagt... Men de allra flesta har nog tyvärr tröttnat vid det här laget. Inte jag! ;-)

    ReplyDelete
  3. Ett litet asylscoop eller en och annan intressant intervju i USA tror jag nog går att publicera i ett visst mycket bra sammanhang. Jag har tagit vissa förhandskontakter på en särskild redaktion.
    Men först måste scoopet ros hem, och det görs ju inte helt enkelt... Det kostar tid och pengar, så jag hoppas nästan någon annan hinner före. Janne Josefsson eller så..!

    ReplyDelete
  4. Känns bra att höra Gunilla. Just detta att du inte tröttnat.

    jag förstår att du nu åter åkt till det stora landet i väst.

    Jag har sett hur dom behandlar Annika W.

    Jag anser att det inte skall råda tystnad kring detta längre, Jag förstår att du vill gräva och se till så att sanningen kommer fram.

    Det finns så klart en del stora tidningar och medier i Usa som kan hjälpa till.

    I Colorado så finns ju en hel del bra tidningar att kontakta där Dommare Livingstone finns.

    Sen så klart finns det ju nu en ny President som vill göra upp med det förflutna. det finns många bra Grävande Journalister och jag hoppas du känner några av dom.

    Leroy
    (Holder of the great seal)

    ReplyDelete
  5. Leroy,


    Närå, jag har inte tröttnat. Låt mig göra en jämförelse med FRA-omröstningen i riksdagen. Jag tror att Annika Widebeck är Birgitta Ohlsson i sammanhanget, och jag hoppas kunna vara Camilla Lindberg (gärna i sällskap med många andra journalister). Nä, det var ingen klockren jämförelse...men ni förstår vad jag menar, hoppas jag. Jämförelsen kan ändå föras vidare, även i riksdagen fanns ju en hel del nyttiga idioter.

    Tror dock inte att Obama tycker detta är så där jätteviktigt att göra upp med. Men visst är hans anda inspirerande i sammanhanget!

    ReplyDelete
  6. Gunilla!

    Hur svårt kan det vara att lämna ett meddelande på Monicas mobilsvar? Eller att skicka ett mail till henne, mail-adressen står ju på hennes blogg!

    ReplyDelete
  7. Det är inte svårt men hon har säkert jätte mycket olika saker att försöka hålla isär och protitera.

    Ge henne ett dygn så skall du se att hon svara så länge det e relevant.

    Hon har faktiskt hästar i stallet och återkopplar om det finns en röd tråd.

    Leroy

    ReplyDelete
  8. Den här storyn rymmer så många dimenstioner så den kommer inte att rinna ut i sanden. Den har ju avslöjat Sveriges media elit med byxorna nere. De trodde säkert att de kunde göra likadant med Monica som de gjorde med Hermon och hennes bok dvs tysta ner men Monica hade en blogg.... och fick en kompis blogg och en ny blogg och en ny blogg. Nu är vi hundratals blomkvistare som tar första bästa tillfälle att skjuta dom i sank varhelst tillfälle ges!

    ReplyDelete
  9. Monicas problem ligger i hennes svårigheter att formulera sig trevligt. De flesta som diskuterar med henne utifrån en annan åsikt än hennes snäses av och hånas.

    Om Monica hade skrivit att hon nu tyvärr inte kan svara på grund av arbete men att alla som ville kunde lämna meddelande så skulle hon höra av sig så fort hon kan, då hade det sett annorlunda ut.

    Nu fräste hon till och jag med flera läste det som att hon minsann inte tänker vara tillgänglig på kommando och att nu får media vänta tills HON har tid. Dessutom lade hon av luren för familjens skull. Inleder man en kontakt med den stilen så sätter folk taggarna utåt.

    Monica skulle behöva någon som styrde upp mediakontakten åt henne. Hon kanske kan börja med att läsa boken förlaget blue har gett ut?

    ReplyDelete
  10. Nils Dacke,

    Mmmmm, visst, men det har väl inte riktigt fått genomslag bland allmänheten det där med byxorna?!

    ReplyDelete
  11. "Om Monica hade skrivit att hon nu tyvärr inte kan svara på grund av arbete men att alla som ville kunde lämna meddelande så skulle hon höra av sig så fort hon kan, då hade det sett annorlunda ut."

    Tja, det var väl just precis så hon skrev, eller rättare sagt:

    "I vilket fall som helst, jag ska ut upp jobb nu - jag har två stora intervjuer i dag (lägger av luren för familjens skull) - så jag köper tidningen på stan och återkommer framåt kvällen."

    Det är väl ändå ingen "stil" som borde få folk att "sätta taggarna utåt".

    ReplyDelete
  12. Någonting som jag ändå reagerat på är väl att Monica har väl ändå ingen skyldighet att redovisa var hon befinner sig. Hon arbetar och har väl som alla andra då svårt att alltid vara tillgänglig.
    Det är väl inget konstigt med det?

    När hon skriver att hon är borta på jobb, ser jag det som en hälsning till bloggarna att kommentarerna kommer droppa in igen framåt kvällen.
    Det är ett plus att hon gör så, men ingenting jag tycker man kan kräva.

    Om man berättar vad man ska göra under dagen, så är det väl mer för att man kanske har en spännande sak att göra, en rolig dag framför sig eller så ska man upptäcka nya scoop eller vad vet jag.

    Det är väl klart att man inte kan svara på kommando. Man lämnar då ett meddelande och sen så ringer väl sökta person upp. Jag fattar liksom inte grejjen.

    ReplyDelete
  13. Cajsa,

    Monica har förstås ingen skyldighet att redovisa var hon är, men just denna gång hade hon verklig otur som inte satt vid telefonen samma dag som Mias kanonad dök upp i Aftonbladet – åtminstone inte före exempelvis DN:s pressläggning.

    ReplyDelete
  14. Ja, det var ju inte så vältajmat direkt!

    ReplyDelete
  15. Juan Flores säger att hans uppdrag som nyhetsjournalist inte var att kolla fakta – utan att få en snabb kommentar om vad "som hände i den här debatten som pågår".

    Tycker att det är synd att journalister inte kollar fakta, gör de inte det, behöver de inte bemöda sig att rapportera heller. Journalister som inte är pålästa ger jag inte mycket för.
    När det gäller Monicas tillgänglighet, vill de få kontakt med henne går det utmärkt, frågan är om de verkligen har velat.

    ReplyDelete
  16. Marisol,

    Kan bara hålla med! Det är väldigt tråkigt att så mycket av rapporteringen på nyhetsplats har låtit som om det handlade om en boxningsmatch.

    Men tack för DINA kommentar med Chile-perspektiv – både vad gäller fakta i Asyl och vad gäller situationen i chilenska medier etc. Mycket intressanta och bra perspektiv i debatten!

    Hoppas snart få tid att svara på dina mail också...

    ReplyDelete