Några frågor från Carolin ... och snabba svar

STOCKHOLM Jag fick just några frågor och bestämde mig för att svara genast. Så det blir lite snabbt och slarvigt, men dock! Måste ju ta itu med ... ja, ni vet, bokföringen. ;-)

Den som vill får gärna skriva och kommentera mer, förstås. Särskilt journalistkolleger som har en annan uppfattning i frågorna än vad jag har...


Hej Gunilla

Några frågor till dig som journalist angående Marklundaffären.
Får inte LM-debatten konsekvenser för journalisters trovärdighet i gemen? Någonstans så urholkas väl begrepp som "undersökande journalistik" och objektivt belagda skeenden. Eller?

Eh...du ställer ju på tok för ledande frågor! ;-) Självklart vill jag bara svara JA!!! på allt detta. Det är huvudanledningen till att jag engagerat mig så i Gömda-soppan.
Vad ska jag svara när potentiella intervjupersoner fortsättningsvis säger "ni journalister hittar ju bara på!". Det blir liksom svårt att helt förneka det...

Borde det inte vara oroande för journalister att Marklunds tillskyndare hävdar att "alla fattade väl att det var inte var så sant".
Joooooo..!!! Verkligen. Men rätt många av mina kolleger håller uppenbarligen inte med utan tycker att frågan är utagerad trots att den mest handlat om stickspår. Tyvärr. (Här några goda undantag: bra artiklar utan stickspår.)

Ska publiken börjar läsa också journalistiska texter som mer eller mindre bra/dåliga fiktioner?
Hoppas jag verkligen inte...men det är så sorgligt att du behöver ställa frågan.

Behöver man ens något begrepp som definierar skillnaden mellan ett dokumentärt/verkligt/belagt skeende och fiction för en publik?
Tja, de kallar ju mellanstadiet för "faction" (se min GP-text, om du inte läst den så googla på t ex Kinn – Heith – Årheim) men jag håller med Jan Guillou och Peter Englund när de säger att minsta lille droppe fiktion i en annars journalistisk text gör allt till fiktion.

Drougge med flera skriver ju sanna romaner som människor älskar/hatar whatever. Men de ger sig ju aldrig ut för att syssla med journalistik. Eller någon form av objektivitet. Vi är ju hela tiden fullt medvetna om att vi läser deras "sanning". Vilket gör det lite meningslöst att jämföra dem med LM.
Liza Marklund säger ju i och för sig att Gömda var "så långt från journalistik man kan komma" (ej exakt citat, men se hennes Newsmill-artikel). Men som det skrivits om mycket så har det från början – t ex i Bonniers Albas pressmeddelande, otaliga artiklar och kolumner m m – påtalats att Liza Marklund är journalist, att boken är sann etc, så det är ju detta som varit problematiskt.

Naturligtvis är det efterhandskonstruktioner som Piratförlaget nu kommer med. Visserligen har ordet "dokumentärroman" använts från 2000 – men förlaget har ju inte gjort ett smack för att påtala att historien inte är sann i objektiv mening, ens när proffs i medier som de måste ha läst beskrivit den just så. Ett bra exempel är litteraturvetaren Magnus Erikssons recension i SvD!

Kanske har den debatten skett (internt?)...
NEJ!!! Gömda har visserligen debatterats på Publicistklubben, men annars vad jag vet inte på något internt vis som inte synts utåt. Jag har försökt sälja in uppföljningar i olika interna och externa sammanhang men tyvärr inte lyckats (de flesta av mina förslag har i och för sig inte varit på just detta trovärdighetstema, men jag hoppas att det synts i det jag bloggat).

I senaste numret av Journalisten har jag ett kort debattinlägg om hur TV4 förstörde sin trovärdighet i detta genom att skicka en reporter som inte var initierad och som dessutom hade en gemensam agenda med Liza Marklund till Marbella – men jag har ännu inte sett några reaktioner på det.

... om inte så är det rätt konstigt för det här drabbar ju trovärdigheten för hela journalistkåren.
JA!!!!

Eller är jag fel ute?
Nej!

Vore intressant att höra hur en journalist (som följt Gömdadebatten) ser på de här frågorna.
Du kan läsa allt jag bloggat om detta om du klickar på etiketten "Gömda-soppan" nedan!

Kommentar av signaturen Nenne här:

"...vill bara berätta om en kommentar på jobbet i dag. Jag fick nämligen frågan om jag som journalist är att lita på. Eller om jag "gör som Marklund"."

Och tack för din artikel i Newsmill...
Tack själv!

...det blev verkligen något av en kollektiv lättnadens suck om man ser på kommentarerna.
Håller med dig! Jag är verkligen glad för de kommentarerna, har nog aldrig fått så fin och mycket respons på något jag skrivit.
Men, jag har tyvärr inte sett några tecken på att några kolleger tagit till sig något av budskapen... Än!

/Gunilla