Kvinnorösten

STOCKHOLM Amerikanska män är mer positivt inställda till Sarah Palin än amerikanska kvinnor visar bloggen 538.com. Inte så konstigt: män är generellt mer konservativa än kvinnor, och Palin är ju rätt så konservativ.
Exemplet Geraldine Ferraro 1984 visade också att det inte är så i USA att kvinnor nödvändigtvis röstar på kvinnor, tvärtom.

/Gunilla

Humor/historiens ironi: Van Palin

STOCKHOLM Häromveckan stod i tidningarna att Van Halen *rasade* mot att John McCains kampanj använt en av deras låtar, Right Now, olovandes. Undrar vad de ska säga om att Sarah Palin döpt sin yngste son efter gruppen. Han heter Trig Paxson Van Palin. Även om de inte gillar McCains upphovsrättsintrång måste de ju bara uppskatta Palins hommage.

/Gunilla

Min kandidat till chefsposten på SvD Kultur

Cecilia Stegö-Chilò i intervju i Medierna i våras:

Det blir nyheter för fort. När jag jobbade på Svenska Dagbladet – då... jag var ju så'n där fördjupningsreporter, som det hette – jag hade ordentligt med tid. Och när jag berättar hur mina arbetsvillkor såg ut under den tiden, då tappas liksom hakor runtomkring mig! Därför att så arbetar så få journalister i Sverige idag. Man måste vara kunnig, man måste ha perspektiv, man måste ha självdistans, utsätta sig för kritisk prövning, tänka en gång till, läsa lite mera, kolla upp, tänka en gång till... Den typen av utrymme finns inte särskilt ofta. Vi har några redaktioner (...) där kanske det utrymmet finns. Men det finns också folk som vill göra löpsedlar på en gång på tidningarna och som tycker att ... ja, att man helt enkelt inte vill låta det ta tid. Det blir tendentiöst, slarvigt, och folk ser det här! Jag tror att det största felet journalister gör, det är att underskatta mediekonsumenterna.

/Gunilla

Alaska-svenskar

STOCKHOLM SVT:s Rapport sände just ett inslag om "den växande kritiken" mot Sarah Palin i USA, med en speakerröst som lät som om det vore en begravning som kommenterades.
Men det var ont om belägg för varifrån kritiken kommer. Det är ju skillnad på kritik (eller relevanta invändningar) som kommer från det egna partiet och på kritik (eller relevanta invändningar eller spinning) från motståndarlägret. De enda "kritiker" som redovisades explicit var två stycken "mannen på gatan".

Sarah Palin själv lät som om hon aldrig gjort annat än kampanjat för vicepresident-posten när hon presenterades i Dayton igår (YouTube-klipp här). Johan Ingerö skriver lite Palin-hype här.

Nätet kokar över av intressanta artiklar om såväl Sarah Palin som hennes bakgrund. Jag saknar två viktiga upplysningar:
• Kan namnet Palin möjligen vara svenskt, ursprungligen? Det finns i Sverige, även om det inte så vanligt. Annars verkar hon mest ha anglosaxiska rötter.
• En person som bara måste ha delvis svenskt ursprung är hennes man, Todd Palin (som för övrigt är kvartseskimå). Hans mor Blanches flicknamn är nämligen Kallstrom.

Om någon undrar: Jag gillar valet av Palin för att det är så storymässigt och för att det gör att valrörelsen blir extra spännande och valet extra jämnst, inte för att jag tycker att hennes konservativa åsikter verkar så himla toppen.

/Gunilla

Bokföringsprogram för Mac?

STOCKHOLM Jag efterlyser ett bra bokföringsprogram för enskilda firmor, som är anpassat för Mac. Föreställer mig att det blir roligare att häfta in verifikat i mina pärmar om jag får leka med datorn samtidigt.
De bokföringsprogram jag fått mig rekommenderade (Björn Lundéns BLA-start och Visma Enskild firma) fungerar tyvärr bara för PC/Windows. Det vore ju synd att tvingas konstatera att Mac inte är bäst i alla lägen...
Men nu har jag hittat ett par Mac-program för bokföring: Unicell, iOrdning och Stelvio. Eventuella rekommendationer eller varningar emottages tacksamt (och omedelbart, jag måste köpa ett omgående)! Jag har redan tagit del av den information som finns här.

/Gunilla

McCains VP

STOCKHOLM Sarah Palin! Hur coolt val som helst. Här är mina bloggpostningar om henne. Se även kommentarsfältet till min text om Brian Schweitzer.

/Gunilla

Obama bara en dockskåpsledare?

STOCKHOLM Kanske är det lika bra att jag inte befinner mig på konventen, trots allt. Jag skulle gissningsvis ha utvecklat allergiska reaktioner mot alla "God Bless Americas", och sådan allergi kan man ju inte ha om man ska bo i USA.

Barack Obamas tal i natt tycks ha varit en succé av medierna att döma – konkretare och mer offensivt än hans tidigare tal. Men då måste det ändå ha varit något av en besvikelse, för visst förväntade man sig ren magi.
Hittills har jag inte sett minsta spår av något stycke ur talet som kommer att leva vidare. Men det kommer säkert när skribenterna lyssnat igenom det igen i lugn och ro (jag har faktiskt ännu inte sett/hört själva talet).
Dick Erixon länkar till diverse konservativ kritik mot talet här. (Fast är det inte dags att sluta tjata om att ingen vet vem Obama är eller vad han har för karaktär? Läs hans böcker, vetja.)

»Obamas erfarenhet som ledare är nästintill noll. Han har knappt styrt över så mycket som ett dockskåp tidigare«, fnyste förresten en vän till John McCain när jag intervjuade honom om båda kandidaterna. Det var ju ett väldigt roligt citat, om än inte helt sant, och jag använde det till min senaste text om amerikansk politik:

I senaste numret av CHEF har jag nämligen porträtterat Barack Obama och John McCain ur ett ledarskapsperspektiv (liten puff högst upp till höger på omslaget). Texten finns online här.

Uppdraget jag fick var att bedöma de båda senatorerna efter hur de fungerar som ledare internt, alltså gentemot sina medarbetare och i kampanjorganisatioerna/senatskontoren – inte hur de skulle kunna tänkas vara som ledare av USA och The Free World. Det framgår inte riktigt i redigeringen. Men Obama fick i alla fall 32 poäng enligt de bedömningskriterier tidningen använder, McCain 25.

Förresten, min allra senaste text om amerikansk politik är en översättning. Jag har översatt många texter till svenska och andra språk i mina dagar, främst på universitetet och i olika jobbsammanhang, och har gått på enstaka kurser i översättningsteori. Men detta var första gången – vad jag kan påminna mig – som jag gjorde en professionell (d v s betald) översättning till en publikation.
Originaltexten, som publicerats i World Affairs, är skriven av Robert Kagan. Min och redaktionens bearbetade version hittar ni i nya numret av NEO:

Amerikaner har alltid gått ut i strid för friheten
USA har alltid stridit för sina ideal. Irakkriget är bara det senaste exemplet på en lång tradition av moralisk utrikespolitik, en hållning som dagens neokonservativa tagit över – men inte skapat, skriver Robert Kagan.

Att originaltexten behövde bearbetas förstår ni om jag säger att den var på drygt 60 000 tecken... Blott ungefär en tredjedel återstår, och det blev ändå en av de längre texter jag någonsin "skrivit"! Kagans teser kritiseras för övrigt här.

/Gunilla

Bloggtips

STOCKHOLM Karin Magnussons nya blogg! (Finns något medium och någon kulturjournalistisk genre hon inte kan? Nej.)

/Gunilla

Valsedelsvarumärken

STOCKHOLM En kollega på plats i Denver noterar, apropå min föregående postning, att en valsedel med namnen "Obama-Schweitzer" nog hade varit åtminstone ett konstigt namn för mycket. Hm, det kan stämma... (Konstiga efternamn är det förvisso ingen brist på i USA, exempelvis Pawlenty.)

/Gunilla

Ibland blir man förvånad

STOCKHOLM Montanas guvernör Brian Schweitzer har fått något av ett publikt och inte minst massmedialt genombrott med sitt lysande konventtal, i vilket han lyckas få igång publiken ordentligt genom att tala energipolitik. Klippet finns nedan; läs uppskattande kommentarer här och här.

Många hade velat se Schweitzer som vicepresidentkandidat, se exempel här. Hade inte Ryssland och Georgien rykt ihop några veckor innan Barack Obama skulle komma att utse Joe Biden som vicepresidentkandidat hade han definitivt haft stooor chans att bli det.

Och nu när jag kollat upp honom lite bättre än jag gjort tidigare förstår jag knappt varför Obama inte valde Schweitzer. Han hade förstärkt budskapet om "change", han är folklig, han saknar Washington-belastningen, han är inte jurist, han är varken ung eller gammal, han är katolik, och han är en otroligt medryckande talare.
Han har i alla fall lovat att fixa sin hemstats tre elektorsröster åt Obama (inte helt omöjligt, trots eller kanske tack vare att Bush vann mycket övertygande där 2004).

Nu till förvåningen. Inte kunde man (inte jag, i alla fall) tro att en man i cowboystövlar som glatt talar om rancherna, prärierna och boskapen därhemma i Montana:

faktiskt talar arabiska (efter att ha jobbat med bevattningsprojekt i bland annat Saudiarabien).

Men nu har jag som sagt läst på och sett några fler framträdanden (finns här och var på nätet). Alla retoriskt briljanta. Brian Schweitzer – där har ni kanske en kommande amerikansk energiminister.

/Gunilla

Räven om rönnbären

STOCKHOLM Nog vore det skoj att vara i Denver, alltid – det ska inte förnekas. Jag har förvisso varit på tillräckligt många amerikanska partievenemang för att kunna tänka mig hur det är, och YouTube-filmer och kommentarer och artiklar blir ett OK substitut. Men det är förstås inte samma sak som att vara på plats bland alla junkies. Och jag har tyvärr aldrig varit på något partikonvent.

Jag ägnar mig härhemma åt rent felsökeri. (Nej, Barack Obama var inte någon nyvald senator som "nyligen påbörjat sitt första år --- i Washington" när han höll sitt berömda tal i Boston 2004, han var "bara" delstatssenator i Illinois och valdes till senator för Illinois i november 2004, alltså först några månader efter talet. Och nej, Michelle Obama är inte advokat, om än jurist – not the same thing, och denna text rättades också i en andra version varför jag inte länkar till den. Kanske kom reportern på att jag tjatat om denna käpphäst tidigare.) Men jag inser att det bara är "surt sa räven..."-kommentarer! (Och det är sannerligen underligt att Obama inte ens avslutat sin första mandatperiod, inte konstigt om man tror att han åtminstone är inne på sin andra.)

Däremot vore det intressant om teorier om varför mordattentatsplanerna mot Barack Obama slogs upp stort i de svenska kvällstidningarna fastän de knappt syntes i de amerikanska medierna? Jag har mest varit barnvakt och turistsällskap denna vecka, och därför tämligen offline från det mesta som har med såväl Denver som med mediekritiska utfall att göra – så har någon skrivit något smart om detta har jag missat det.

Apropå kvällstidningar. Missa inte Magnus Wennmans fina bildspel om ett "miljonprogram på hjul", det vill säga ett trailer-område i Denver, och Erik Wemans reflekterande reportage om detsamma för aftonbladet.se.
Visst är det en förutsägbar idé att fara ut till husvagnarna, men det är bra gjort (och nog inte sååå många av de 15 000 ackrediterade som tagit sig utanför konventet). En intressant kontrast, för övrigt, till Expressens insats på fältet.

/Gunilla

Amerikanska marionetter

STOCKHOLM Bildgåtan från Harlem – ingen träffade riktigt rätt, men TBKFAEM hamnade i alla fall i närheten. Fotografiet, som jag tog i april, visade hur alla politiker styrs som marionetter av mäktiga intressen.

/Gunilla

Dagens kontor: ett trapphus

Men vilket trapphus? Gissa vilken byggnad jag befinner mig i, och/eller vad som finns av intresse i denna byggnad.

Jag sitter i trapphuset och skriver, med uppkoppling!, i väntan på en kompis som besöker det intressanta som finns här.
Ledtråd: väggfärgen.

Min enkla och svettiga klädsel, en röd tischa, kommer sig av att jag just spelat Laserforce.

/Gunilla

Presstödspengar till frilansjournalistik

STOCKHOLM Ett anspråkslöst förslag, av Martin Hedén:

Presstödet har (generellt sett) i praktiken inte gagnat det den avsett. Tryckeriägarna har tillgodogjort sig pengarna, använt dem självsvåldligt men ändå varit fräcka nog att kräva mer.
En möjlighet att använda pengarna mer effektivt är att låta en kommitté (regeringsmakten fristående) köpa god journalistik för 500 miljoner per år. Som skribent, fotograf, författare, filmare och tecknare skickar man helt enkelt in ansökningar om angelägna projekt och kommittén väljer, finansierar och ser till att distribuera materialet gratis till de medier som vill publicera det.
Tanken svindlar inför hur mycket granskande som kan effektueras för 500 miljoner (och vilket genomslag dessa undersökningar kan få).
(– – –)
Sorgligt nog tror jag inte att jag kommer att få något riktigt genomslag för denna idé: Det avgörande motståndet finns nog inte i mediehusen utan på den politiska och övergripande ekonomiska nivån. Jag betvivlar kort sagt äktheten och djupet i de maktens uttalade önskan när det gäller information, opinionsbildning, granskning och mötesplatser. Våra politiker och företagsledare är nog glada över en tidningsbransch som producerar glamjournalistik och trädgårdsbilagor.
Hade våra politiska representanter varit övertygade om behovet av en skärpt journalistisk granskning borde det ha kommit massiva protester från dem över hur presstödet använts hittills.

Jag tyckte spontant inte att det verkade helt lyckat med statligt finansierad journalistik, en särskild inköpskommitté att schmooza för och godtyckliga ansökningsprocedurer. Men ju mer jag tänker på det, desto mer tilltalande är förslaget och Martin Hedéns argument. Detta eftersom jag inte tycker det fungerar optimalt med privat finansierad journalistik, redaktörer att schmooza för och godtyckliga ansökningsprocedurer.

Idén lät bekant – och när jag tänkte efter drog jag mig till minnes en debatt på JMK någon gång i mitten av 90-talet, där Martin Hedéns kompanjon Inger Orre föreslog statligt finansierade frilansinköp för att främja kvalitetsjournalistik.
Det lät lite som Sovjetunionen i mina öron då, men vid det här laget förstår jag bättre hennes bevekelsegrunder – och utbudet av det Martin Hedén kallar "glamjournalistik" har inte precis blivit mindre sedan dess.

/Gunilla

Vackert värre

STOCKHOLM Holocene! Jag var på uruppförandet av (film)konserten, ni kan höra musiken här (i 30 dagar från och med nu).

/Gunilla

Sarah for VP

STOCKHOLM Gud, så trist och tråkigt med Joe Biden som vicepresidentkandidat. Jag ansluter mig till Johan Ingerös resonemang om varför strategin är riskfylld. Nu är det guldläge för John McCain att välja Sarah Palin ... men jag tror tyvärr inte att det kommer att ske.

Uppdatering:
New York Times beskriver dock varför Joe Biden är ett bra val här. Jag gillar denna anekdot om hans far, Joseph Biden Senior, som ska belysa de värderingar som fanns i hemmet:

His son was raised with a fierce working-class pride — no one is better than anyone else. Once, when Joe Sr. was working for a car dealership, the owner threw a Christmas party for the staff. Just as the dancing was to begin, the owner scattered silver dollars on the floor and watched from above as the mechanics and salesmen scrambled about for them. Joe Sr. quit that job on the spot.

/Gunilla

Visum till Ryssland och hotell i Piter?

STOCKHOLM Bloggen lider lite av lack of inspiration, som ni märker. Skyller på allmän seghet och krasslighet, inklusive lätt feber, halsont och huvudvärk, under veckan – har inte ens packat upp mina väskor eller diskat en enda gång, så nästa hemmavecka lär bli smått hysterisk. Jag ligger mest i sängen och kollar på bordtennis på TV och i datorn. Mer substantiella aktiviteter, såsom mail- och artikelskrivande, ligger jag tyvärr långt efter med.

Detta till trots hyser jag vissa planer på att besöka S:t Petersburg inom kort. Eller rättare sagt, min väninna K som flyger in från New York imorgon bitti har en sådan plan (mina förslag var annars en liten exkursion till Åre eller Visby).
Jag har märkligt nog inte varit i Ryssland sedan 1990 – och är smått skärrad inför en sådan resa, eftersom jag tycker det är så pinsamt att jag inte varit där alls på så länge och dessutom glömt all ryska (gymnasiestudier + 38 universitetspoäng). Så jag har tänkt att mitt återtåg till landet skulle ske via rejäla uppfriskningsstudier på den ryska vischan eller nå't, eller kanske rentav genom en sådan här, poänggivande kurs – inte genom några dagars turistande i S:t Petersburg (vilket ju snudd på är det enda jag redan klart av, 1987/88 och 1990). Men – varför inte?!

Nu undrar jag om någon av bloggens läsare skulle kunna berätta om det är lika krångligt och tidsödande att få turistvisum till Ryssland som det verkar när man läser anvisningarna? Dyrt är det förstås, som vanligt i konsulära sammanhang, och inte precis upplagt för spontana sista minuten-resor. Berätta gärna om era eventuella erfarenheter, i en kommentar här eller genom mail till mig.

Jag vore också tacksam för tips på bra och billiga hotell i S:t Petersburg, om det finns några sådana. Men än så länge hänger resan verkligen i luften, p g a brist på tid och pengar, och det är högst osäkert om den blir av!

/Gunilla

New York i början av september?!

Första veckan i september är min lägenhet ledig. (Exakt datum oklart i skrivande stund, men troligen t o m den 8 september.) Hör av dig/er omgående om du/ni är intresserade. Mer information här.

/Gunilla

264–261

STOCKHOLM Ojojojoj, så jämnt läget är i opinionsundersökningarna i USA just nu. Detta är första gången sedan i maj som Barack Obama har färre än det erforderliga antalet elektorer (270). Resultatet passar förstås alla medier och pundits perfekt – ju jämnare och osäkrare läget är, desto bättre för dem (eller oss).



Men all dynamik kommer förstås att ändras inom kort – när de båda presidentkandidaterna presenterat sina vicepresidenter, och efter de konvent som snart inleds. Alla mina kolleger i New York verkar vara på väg dit, läs t ex här! "It's acknowledged that these next two-and-a-half weeks are the most exciting time for political junkies", skrev 538.com häromdagen.

/Gunilla

View from my window

STOCKHOLM Sol, blå himmel och glada människor på en uteservering! Det var några dagar sedan man såg något sådant. (Fast det verkar ju inte vara direkt varmt. Själv har jag inte varit utomhus idag, på grund av sjukdom och för att jag måste uppdatera en viss text och inte får gå utanför huset förrän det är klart.)

/Gunilla

På linjen

STOCKHOLM Hej hej, ledsen för bloggtystnad. Jag har varit lite mer online än det väl verkat på sistone, främst på det förnämliga biblioteket i Borgholm, men inte så mycket – och till att blogga har inspirationen och tiden inte räckt.

Nu är jag tillbaka *hemma* i Gamla stan, för första gången sedan i januari, men dras tyvärr sedan några dagar med lätt feber, förkylning och allmän hängighet.
Detta har inte hindrat mig från att hänga på Stureplan (med en vän som är kinesisk entreprenör och vars personlighet och Pekingkontakter lockade en chilensk riskkapitalist att vilja investera i henne, till att börja genom att bjuda vårt lilla sällskap på två flaskor champagne på Berns terrass – ett smått bisarrt slut på en dag som inleddes intill en kohage på Öland), svamputflykta i skogen + laga mat och äta middag med goda vänner (väldigt seriöst var det, med rådjursstek, potatisgratäng, kantareller /hm, från Hötorget/ och massvis av tillbehör såsom exempelvis harsyreröra) samt vara ställföreträdande dagis hemma hos mina brorsdöttrar.

Så nu måste jag nog vara hemma och ta det lugnt. Har tyvärr vissa svårigheter att acklimatisera mig till min lägenhet och har fortfarande inte ens orkat handla någon mat. Men om några dagar hoppas jag vara fit for fight igen. Kanske dyker det upp något blogginlägg tidigare än så. Om jag blir friskare och piggare än jag är just nu. Trevligt att se lite blå himmel idag, som omväxling!

/Gunilla

Löttorp bra, Borgholm bäst

BORGHOLM Det gick lite bättre med Internetuppkopplingen på toppbiblioteket i Borgholm – trådlöst, gratis och med sändningsmöjligheter!

Som Magnus föreslog i kommentaren på föregående inlägg kan man skaffa en tjänst för att ta sig förbi hindret med att man inte kan sända mail via SMTP-servrar hur som helst. Jag har några gånger tidigare, senast i Buenos Aires, använt mig av denna service. Funkar hur bra som helst när man har det behovet (vilket jag har ganska ofta), även om det är irriterande att behöva hålla koll på dagens mailranson (om man som jag snålar och väljer ett av de billigaste alternativen)! Hade faktiskt inte tänkt på att jag kunde använda den tjänsten denna gång, var mer inne på att börja mixtra med mina vänners routerinställningar...

/Gunilla

P S Huset på bilden, på andra sidan gatan sett från Borgholms-biblioteket, är Hotell Borgholm, där alltså Karin Fransson håller hus. Pinsamt nog har jag trots att jag vistats på Öland sedan 1985 eller så, aldrig ätit där. Men om det trillar in lite pengar på kontot endera dagen kanske det blir av!

15 minuters dataplats för 31:- i Löttorp

LÖTTORP Alla andra blir mer och mer mobila; jag får större och större problem att koppla upp mig och sända mail. Känns lite paradoxalt.
Från landet brukar jag alltid koppla upp mig till Telias modempool via telefonmodemet – men på den nya datorn har Apple plockat bort telefonsladdsingången, upptäckte jag igår.
Vilka puckon, hur fördyrande kan det vara att ha en sådan?! Bara bredbandsingången finns kvar, trots att telefonmodemet finns med som tillval i systeminställningarna. Förklara det, den som kan.
Jag sitter för närvarande uppkopplad i 15 minuter med ett bredband på Löttorps Företagscenter. Inte särskilt idealt, för som vanligt tillåts man inte skicka mail via SMTP-server. Det har varit likadant på alla servrar jag har använt hos vänner och bekanta i en vecka, så det är många mail som väntar på att skickas. Oh, well (men som ni försöker jag ge sladden Onda ögat på bilden).
Annars har jag tillbringat de senaste tre timmarna på Lådbildslandet i Löttorp.

/Gunilla
(med lakritspuck i handen, typisk exilsvensk-catering)