Utan vatten och nät försmäktar vi på denna ö

BORGHOLM Jag beklagar sommarstiltjen på bloggen, men i livet är det full fart – med Almedalskollot, hängande i trädgården med vänner och bekanta, och diverse deadlines (just nu om bland annat Arizona-lagstiftningen om illegal immigration och landsbygdsutvecklingen i Haiti!).

Det känns alltmer daterat och ointressant för andra att berätta om mina två dygn i Visby i förra veckan. Men kanhända återkommer jag med ett litet inlägg om vad jag gjorde där – om inte annat så för att jag själv kan behöva dokumentera det.

Jag skulle förstås också gärna ha bloggat en hel del om Littoringate II (Littoringate I skrev jag om här, här, här, här, här, här, här, här, här och här). Men jag har ägnat så vansinnigt mycket tid åt att läsa texter och lyssna på radioinslag om hela soppan att det inte blivit någon tid över till att skriva om det också. Och det har ju inte direkt rått någon brist på kommentarer...
Mymlans länksamling, som bland annat bemöter alla som tror att det inte handlar om medial politikergranskning utan en politisk konspiration, rekommenderas, liksom Jan Helins text om de knepiga utgivarbeslut som han och Lena Mellin haft att fatta.
Nu senast har jag förstås läst Sven-Otto Littorins väl förberedda försvarsskrift till DN, som är stiligt formulerad även om den innehållsmässigt låter som en efterhandskonstruktion – liksom allehanda kommentarer och åsiktsartiklar här och var (orkar inte länka på något genomtänkt vis, detta var bara några av dem vars flikar råkade vara öppna i fönstret).
Det känns i alla fall bra att Littorin fortfarande är vid liv, ett tag kändes som att han skulle kunna drivas till självmord av alltsammans.
Jag ser fram emot att följa de fortsatta turerna i detta – vad som än händer framöver kommer historien garanterat att hamna i kurslitteraturen i statsvetenskap, i fallsamlingarna för utbildningar i PR/krishantering och journalistik, och i historieböckerna vad gäller svenska regeringar och ministeravgångar.
Extra intressant för oss medie- och politiknördar givetvis om det blir någon form av rättslig eller pressetisk prövning. Jag är ganska övertygad om att Aftonbladets publiceringar håller i alla instanser, men jag kan förstås ha fel – lika fel som när jag trodde att arbetsmarknadsministern skulle få avgå på grund av sin Lurifax University-examen (det var innan jag tog reda på hur accepterade sådana blivit i USA). Som Staffan Dopping konstaterar i en av sina många intressanta Twitterkommentarer så verkar Aftonbladet till att börja med ha missförstått Littorins flygplatsdementi...och redaktörerna våndas säkert en hel del i dessa dagar, även de. Se även Doppings blogginlägg ”Så borde Littorins avgång ha kommunicerats”.

För närvarande är jag på Öland och pysslar med stärkande havsbad och åt att leka med min charmerande brorsdöttrar, samt åt ovannämnda deadlines och lite Kirunaplanering.
Dessvärre har hela norra Ölands kommunikation satts ur spel på grund av en pajad telemast, så för närvarande sitter jag på biblioteket i Borgholm. Är man Internetberoende (och måste researcha läget i Haiti respektive Phoenix för omgående bild- och artikelleveranser) så är man!

Telemasten pajade för övrigt redan den 5 juni, så folk är rejält förbannade vid det här laget, när det är likadant sedan en tid igen ... och till och med jag har för ovanlighetens skull skrivit på en protestlista. Vi på norra Öland har alltså både förgiftat vatten och icke fungerande telekommunikationer! Men vi är glada ändå (för det mesta).

/Gunilla