.JPG)
"En lösning som växte fram var att vi (vår webbyrå) skulle bistå med en teknikplattform för att skapa ett slags eget Internet skräddarsytt just för Nordkorea./Gunilla
Befolkningen skulle helt enkelt förledas att tro att man befann sig på Internet. I själva verket skulle man hela tiden befinna sig på ett jättelikt intranet - designat och helt under statlig nordkoreansk kontroll. Tänk er ett slags "Truman Show" – men i internetversion där befolkningen låstes in i en falsk och alltid avlyssnad bild av omvärlden.
Jag vet förstås inte om de där idéerna någonsin ventilerades i Pyongyang. Man kan dock i efterhand konstatera att den högt ärade ledarens äldste son Kim Jong-Nam – som nu pekas ut som en tänkbar arvtagare - har ett brinnande dataintresse och nyligen utsetts till chef för ett datacenter.
Så här i efterhand, och med en stunds eftertanke kring vilken sorts utveckling jag egentligen vill kunna bidra till var det nog lika bra att det aldrig gick igenom."
In the days just before his death, Michael Jackson was working harder than he ever had in hopes of staging “the greatest show on Earth” according to our latest cover story.Min totala och för mig oväntade besatthet fortsätter alltså, även om jag försökt undvika att förvandla detta till en Michael Jackson-blogg på sistone. De bästa länkarna och infallen ska jag spara till ett journalistiskt uppslag jag kommit på (och som jag hoppas kunna sälja in). Alla de spektakulära grejerna om hemliga barn, borttappade näsor och polisrazzior har jag inte så mycket att säga om. De är minst sagt svårkontrollerade. Men jag följer allt, så gott det går! Det känns lite märkligt att bevaka tmz.com, The Sun, Perez Hilton och people.com regelbundet, det brukar jag inte precis göra. Men det är intressanta övningar i källkritik, för det är en märklig blandning av koll och sensationalism (och med hur många läsarkommentarer som helst, både galna och initierade).Claire Hoffman retraced the pop icon’s final moments for “The Last Days of Michael Jackson” in the latest issue of Rolling Stone, and found that Jackson was well aware of how the public came to perceive him in recent years and that he had fully dedicated himself to a comeback tour that he hoped would erase that perception.
“He wanted people to see his work and not just talk about his lifestyle,” AEG CEO Randy Phillips tells Hoffman in her cover story.
"Neither Dr Hoefflin nor any member of Michael Jackson's family has received payment for this article."
Det reportage jag ska försöka göra/sälja in har lite med detta att göra. Hoppas det blir nå't.
Kvällen när [Scott Greenstein, radiostationen Sirius FM] mottog Nordstjärneorden visar vilken unik marknadsföringskanal och nätverksmotor det svenska konsulatet med tillhörande residens är. Bland de inbjudna gästerna återfanns bland annat megastjärnan Martha Stewart, skateboardlegendaren Tony Hawk, hockeyspelaren Henrik Lundqvist, skådespelaren och musikern Steven Van Zandt sida vid sida med den svenska stjärnkrögaren i New York Marcus Samuelsson och de båda musikerna Per Gessle och Richie Sambora.Ointresset för sådana här artiklar om varför konsulaten måste läggas ned var under våren tämligen monumentalt hos redaktionerna, enligt min och flera kollegers erfarenheter. Jag lyckades i alla fall sälja in två korta texter:
Värdet av den PR och det nätverksbyggande som uppstår vid sådana evenemang i världens viktigaste stad går inte att kvantifiera i pengar. Att tro att den verksamheten kan ersättas av ett kontor med två, tre exportdiplomater eller ekonomiska främjare visar vilken djup oförståelse för modern marknadsföring och upplevelseindustrins ekonomi som Carl Bildt och hans närmaste man, kabinettsekreterare Frank Belfrage, besitter.
Uppenbarligen har inte Maud Olofsson och Ewa Björling lyckats stå emot och förklara motsatsen för dem.
Att kräva att Carl Bildt - som under sin statsministertid i början på 1990-talet var den enda vuxna svensk som inte visste vem Bingolottos programledare Leif “loket” Olsson var - skulle känna till tv-stjärnan Martha Stewart eller Tony Hawk som namngett världens bäst säljande skatebordspel eller Springsteen-gitarristen Steven Van Zandt från Sopranos är att ställa alltför höga krav på utrikesministerns sociala och populärkulturella kompetens och referensram.
"På bara några månader har Obama, demokrat vald på löften om genomgripande förändringar, lagt om kursen radikalt från företrädaren George W Bush i frågor alltifrån krig och recession till hälsovård och klimatförändringar."Men när Barack Obama och andra amerikaner i en politisk kontext talar om "health care" menar de sällan "hälso-/sjukvård". "Health care" ska förstås förstå:s som "health care plans", "health care insurance", "health care packages" eller liknande.
"Det går att göra ett ganska enkelt schema över det som utspelade sig i maktens korridorer i Washington när kriget mot terrorismen tog form. Dick Cheney ville att Vita huset skulle ha ensam kontroll över terrorbekämpningens offensiva sida. Hans stabschef David Addington, som i hela sitt yrkesliv som juridisk rådgivare i ett antal republikanska administrationer propagerat för läran om »the unitary excecutive« (ungefär: »presidentens särställning«), försåg Cheney med juridiska argument. Addingtons protegé John Woo på justitiedepartementet skrev sedan en rad pm om hur fria händer presidenten hade, och om det lagliga i »förstärkta förhörstekniker«, alltså tortyr.
Om nationens säkerhet så krävde och om presidenten godkände det var CIA och andra aktörer enligt Addington och Woo i stort sett fria att bryta mot såväl Förenta staternas författning som en rad internationella fördrag på området. I konstitutionen fanns ju, enligt läran om presidentens särställning, underförstått inskrivet att den verkställande makten kör över allt annat under krigstid. Ordvalet »kriget« mot terrorismen, liksom Bushs mantra »Jag är en krigstida president«, tjänade förutom de uppenbara politiska syftena också till att förstärka denna skyddsmur mot juridiska invändningar från domstolarnas, kongressens eller medias sida."
/Gunilla
/Gunilla"Det är förstås ironiskt att det förmodat individualistiska USA har en så stark förbundsmentalitet, medan Sverige verkar vara befolkat av kollektivister som egentligen föredrar att vara ifred.
Man kanske kan se [den Thoreau-inspirerade svenska filmen] "Man tänker sitt" som en dialog mellan de här två idévärldarna – den amerikanska och den svenska, som sällan är riktigt så avlägsna som den geografiska kartan, eller de yttre kulturella attributen, kan få oss att tro."
"Party begins at 5pm. Dinner, dancing and live music all night; brunch and swimming on Sunday; Come early and stay late."Ur bröllopsinbjudan jag fått! Det låter mer som ett party än en vigsel, möjligen med viss inspiration från Woodstock-festivalen – Woodstock ligger i grannskapet – men det är nog fråga om både/och... Style: Summer BBQ, står det också.
"Han hade älskat att pråla i extrema, iögonfallande kläder, hans hår var långt och lockigt, han talade släpigt läspande och rörde sig utstuderat affekterat och chockerade genom att uttrycka sig sexuellt tvetydigt.Judy Garland
I kraft av sin begåvning och sin framgång hade Oscar Wilde blivit tolererad, liksom Michael Jackson, och liksom med Michael Jackson utlöstes ett nästan gränslöst hat när han föll.
(– – –)
Man säger att Michael Jacksons livsöde var så likt Elvis Presleys. Den transexuella Britta avfärdar detta i sitt brev med att det bara är ett sätt för vita heterosexuella män att kategorisera Michael på ett sätt som de kan acceptera och förstå. Själv ser jag många mer likheter med Oscar Wilde som också beskrev sig själv som en kung, men en kung som tvingats i landsflykt." *)
"According to the FBI files on the singer, Presley was even seen as a "definite danger to the security of the United States." His actions and motions were called "a strip-tease with clothes on" or "sexual self-gratification on stage." They were compared with "masturbation or riding a microphone." Some saw the singer as a sexual pervert, and psychologists feared that teenaged girls and boys could easily be "aroused to sexual indulgence and perversion by certain types of motions and hysteria—the type that was exhibited at the Presley show." Presley would insist, however, that there was nothing vulgar about his stage act, saying: "Some people tap their feet, some people snap their fingers, and some people sway back and forth. I just sorta do ‘em all together, I guess." In August 1956, a Florida judge called Presley a "savage" and threatened to arrest him if he shook his body while performing in Jacksonville. The judge declared that Presley's music was undermining the youth of America."*) Det finns väldigt många likheter mellan både Michael Jackson och Elvis Presley och Michael Jackson och Oscar Wilde, tycker jag.
”Fiket stänger inte bara hur som helst: hur skulle det kunna göra det? Det är ju inte en dödlig varelse utan snarare någon sorts halvgud eller demon. Lutar just nu mot att fiket egentligen alltid varit medinan i Fès: en blandning av romartid, medeltid och postmodernitet, med mobiltelefoner och åsnetransporter och kattungar som käkar hönshuvuden.Är stängningen verkligen oåterkallelig?
Det enda som saknas är spriten och porren: men de kanske aldrig var en del av fikets monstruösa själ. Misstänker att den i stället handlar om ett visst, spontant mönster av ad hoc-lösningar och sociala misstag som ackumulerats.”
Uppdatering I: Äsch, jag tar tillbaka det där med kistan. Det var bra att den var med! Det var trots allt inte vilken musikföreställning som helst.Yet—disappointing cynics and reassuring fans of human decency—the tone was congruent with what you'd expect for the funeral of a church deacon in St. Louis. It was perfectly sober, considering the supernormal circumstances. Yes, the pallbearers wore sequined gloves to carry a gilded casket. Sure, the featured images of the deceased included a few Christlike poses. But an incomparable showbiz career deserves a commensurately big finish. Anything less would have been inappropriate.
It was a pop event in a gospel key, w
ith the soul songs springing from the gut rather than the hips, some Presley Pentecostalism in its blues, some Hollywood in its interpretation of the black-church tradition.
Uppdatering II: The Suns bild av alltsammans finns här. Citat:
AEG, Kentucky Fried Chicken, The Staples Center and Brooke Shields' career all received priceless PR adrenaline injections.
And a world record was broken for the most people wearing sunglasses indoors.
(– – –)The memorial was missing producer QUINCY JONES, the one honourable character capable of giving "The Earl Spencer" speech.
It took the sickly events at Jacko's memorial service for my disappointment to kick in that the King of Pop never had his chance to take a glorious final curtain call in London.
/Gunilla
"And there were places that he liked to sit, and you could see the books with his bookmarks in it, with notes and everything in it where he liked to sit and read. And I can tell you from talking to him that he had a very – especially for someone who was self-taught, as it were, and had his own reading list – he was very well-read. And I don't want to say that I'm well-read, but I've certainly read a lot, let's put it that way, and I enjoy philosophy and history and everything myself, and it was very nice to talk to him, because he was very intellectual, and he liked to talk about those things. But he didn't flaunt it, and it was very seldom that he would initiate the conversation like that, but if you got into a conversation like that with him, he was there."Det var Fisk University som delade ut hederstiteln till Michael Jackson, i mars 1988. Jag kände inte till den institutionen tidigare, men har nu lärt mig i Wikipedia att det är ett universitet för främst svarta studenter i Tennessee, grundat 1866 – det vill säga omedelbart efter amerikanska inbördeskriget. Doktoratet delades dock ut på en insamlingsmiddag i New York, arrangerad av United Negro College Fund (UNCF), enligt denna sajt som också vet att berätta att dåvarande presidenten Ronald Reagan var den förste att gratulera D:r Jackson. Inga mindre än Whitney Houson, Liza Minnelli, Liz Taylor och Yoko Ono fanns på plats.
This auction is for soil that I collected from the same ground that Michael Jackson's home at 100 North Carolwood Drive in Holmby Hills, Los Angeles, sits on. This is the last home and place where Michael Jackson died.
I live in Los Angeles, and was able to drive there and collect this by hand only hours after he died.
Some people believe that this soil holds a special power since it is where Michael Jackson lived, walked, and then sadly died on June 25, 2009.
Who knows what you can do with it?
Place it on a shelf as a keepsake?
Plant a seed in it and sprout new life?
Eat it and hope you can sing and dance like Michael Jackson?
Add it to your garden and hope that the spirit of MJ helps it grow?
Give it to an aspiring singer?
The possibilities are endless!
Many believe that the ground associated with a person when they die contains
their essence and power and is in a sense hallowed ground.
Think about it...the very sound waves of Michael Jackson's amazing angelic voice have gone into this very same soil as he walked, talked, and sung throughout the property.
This is the last ground that Michael Jackson ever walked on!
Perhaps his ghost is residing in this piece of earth!
This soil was collected within hours of Michael's death and was not easy to get!
Some people may think it's creepy, some may be fascinated,
other's desperate to get their hands on this before the power goes away.
"Inte heller när jag vänder örat mot vänster hör jag annat än svårartade performancevrål och kultursidornas idisslande om dekonstruktioner av könet, upplösning av kategorier, nedmonteringar av jaget och annat hyllande av så'nt som i deras avskydda USA allmänt brukar gå under benämningen "bullshit".
